Europa står inför fler värmerelaterade dödsfall och ökad risk för spridning av klimatkänsliga infektionssjukdomar. Det framgår i en rapport om klimatförändringarnas hälsokonsekvenser.
Miljontals människor utsätts redan nu för allvarliga hälsorisker till följd av ett förändrat klimat. Det konstaterar Maria Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, som deltagit i arbetet med en ny rapport om klimatförändringar och hälsa.
– Våra val i dag avgör om utvecklingen förvärras – eller om vi bygger ett tryggare och mer motståndskraftigt Europa, säger Maria Nilsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Dödligheten har ökat
Rapporten, som tagits fram av Lancet Countdown Europe, slår fast att människans klimatpåverkan redan kostat liv. I stort sett hela kontinenten ser en ökning av värmerelaterad dödlighet, som beräknades till ungefär 62 000 fall under 2024.
Antalet varningar för extrem värme har ökat med 318 procent jämfört med 1990-talet. Mest drabbade av höga temperaturer är de mest sårbara, som spädbarn, äldre, kroniskt sjuka och personer som arbetar utomhus.
Spridning av sjukdomar ökar
Klimatförändringarna bidrar också till ökad spridning av infektionssjukdomar i Europa. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats jämfört med perioden 1980–2010. Samtidigt har kuststräckor där vibriobakterier* kan spridas ökat kraftigt, även i länder som Italien och Frankrike. Dessutom har pollensäsongen blivit en till två veckor längre sedan 1990-talet, vilket innebär en längre exponering för allergiker.
* Vibriobakterier finns i bräckt och salt vatten, men ibland även i sötvatten. Bakterierna trivs vid temperaturer över 20 grader och kan orsaka infektioner i sår, hörselgångar och i tarmar.
Fossila bränslen gör samhällen sårbara
Rapporten pekar också på att Europas beroende av fossila bränslen påverkar folkhälsan negativt. För att dämpa de kraftigt stigande energipriserna, som delvis förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, uppgick de statliga subventionerna av fossila bränslen i Europa till 444 miljarder euro under 2023. Det är mer än tre gånger så mycket som 2016, då Parisavtalet antogs och länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen.
– I dag, när konflikten i Iran ökar osäkerhet och mänskligt lidande i regionen, blir det också tydligt att Europas fortsatta beroende av fossila bränslen gör våra ekonomier, offentliga finanser och ytterst vår hälsa allt mer sårbara, säger Jan Semenza som är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
– Den enskilt viktigaste åtgärden är att snabbt fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen – samtidigt som samhällen anpassas till värme. Det ger störst samlad hälsonytta, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson.
Lancet Countdown Europe har sin bas vid Heidelbergs universitet och ISGlobal. Ett samarbete sker med 65 forskare i Europa, USA och Australien för att följa och analysera sambanden mellan klimatförändringar och hälsa i Europa.
Rapport:
The 2026 Europe report of the Lancet Countdown on health and climate change: narrowing window for decisive health action, The Lancet Public Health.
