En bananfluga övergav sin fruktdiet för att i stället leva som köttätande rovdjur i afrikanska vattendrag. Nu har den fått sitt dna kartlagt. Studien ger nya ledtrådar om hur extrema livsstilsförändringar kan forma evolutionen.
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor, Drosophila enhydrobia. Till skillnad från sina släktingar, som gärna håller till i köket, lever den här bananflugans larver helt under vatten. Där jagar den aktivt andra insekter.
– Här snackar vi en bananfluga som har vänt upp och ner på hela sin livsstil. Från att leva på jäst och ruttnande frukt har den blivit ett specialiserat rovdjur i strömmande vatten, säger Marcus Stensmyr, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Dna på museum gav svar
Den vattenlevande arten har inte observerats sedan 1981 i Afrika. Därför sökte forskarna sig till ett naturhistoriskt museum i Schweiz. Med modern dna-teknik lyckades de extrahera och analysera nästan hela arvsmassan från ett gammalt uppnålat exemplar – utan att förstöra det. Resultaten visar att Drosophila enhydrobia tillhör en grupp flugor med koppling till vattennära miljöer, främst i södra Asien.
– Det som först såg ut som ett evolutionärt mysterium visade sig vara en extrem vidareutveckling av något som redan fanns. Det gör historien både mer begriplig och, på sätt och vis, ännu mer fascinerande, säger Marcus Stensmyr.
Anpassad livsstil
Studien visar tydliga genetiska anpassningar till den ovanliga livsstilen. Flugans arvsmassa har förlorat flera genfamiljer kopplade till bland annat lukt, smak och ämnesomsättning. Samtidigt tyder resultaten på att de kvarvarande sinnesgenerna har blivit mer specialiserade.
– Det är som att den har färre verktyg i lådan, men att de verktyg som finns kvar är desto mer finslipade för just den här miljön, säger Hamid Ghanavi, biologiforskare vid Lunds universitet.
Forskningen lyfter också fram värdet av naturhistoriska museer. Samlingar av gamla exemplar kan med dagens teknik ge ny kunskap om biologisk mångfald och livets utveckling. Studien visar även att arter som inte setts på decennier fortfarande kan bidra till förståelsen av hur organismer förändras över tid.
– Vi har bara börjat skrapa på ytan av vad som finns i museisamlingarna. Med fortsatt teknikutveckling kan de bli avgörande för att förstå både evolutionen och hur arter påverkas av framtida miljöförändringar, säger Marcus Stensmyr.
Vetenskaplig artikel:
Chemosensory evolution in the aquatic predator Drosophila enhydrobia, Current Biology.
