En vanlig genetisk variant kan försämra lungornas försvar mot bakterier och öka risken för lunginflammation. Det visar en studie, där forskarna också har upptäckt en tidigare okänd mekanism i immunförsvarets försvar mot bakterier i luftvägarna.
Lunginflammation är en vanlig infektion som varje år drabbar mellan 20 000 och 30 000 personer i Sverige. Sjukdomen kan ibland få ett allvarligt förlopp.
Hög ålder, rökning och underliggande sjukdomar är kända riskfaktorer. Nu visar en studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus att även genetiska skillnader i det medfödda immunförsvaret kan påverka risken att drabbas.
– Vi undersökte hur en vanlig genetisk variant, som ungefär en av sju europeer bär på, påverkar immunreceptorn Dectin-1. Receptorn finns på celler i lungvävnaden, där den känner igen främmande ämnen och hjälper kroppen att reagera på dem, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Dectin-1 har tidigare främst kopplats till immunförsvarets skydd mot svampinfektioner. Den nya studien visar att receptorn också spelar en viktig roll i försvaret mot bakterier i luftvägarna.
Ökad risk att få lunginflammation
Studien omfattade drygt 28 000 deltagare i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. De följdes i genomsnitt i mer än 17 år. Under perioden registrerades omkring 5 500 fall av lunginflammation.
– Den genetiska varianten gör att receptorn fungerar sämre. Bärarna hade omkring tolv procent högre risk att utveckla lunginflammation, även när vi tog hänsyn till rökning, kroppsvikt och sjukdomstillstånd som påverkar immunförsvaret, fortsätter Kristian Riesbeck.
Forskarna överraskades av att en enda, relativt vanlig genetisk variant kan ha så stor betydelse för risken att insjukna i lunginflammation.
Svårare att bekämpa två vanliga bakterier
För att bättre förstå varför risken ökar gjorde de även försök på möss. När receptorn saknades eller fungerade sämre hade mössen svårare att bekämpa pneumokocker, Streptococcus pneumoniae, och bakterien Haemophilus influenzae som kan kan orsaka luftvägsinfektioner.
Ju sämre receptorn fungerade, desto svårare hade kroppen att göra sig av med bakterierna.
– Vi upptäckte också att receptorn hjälper immunförsvaret att känna igen bakterier och sätta igång kroppens försvar. Om receptorn inte fungerar som den ska, blir vi därför också sämre på att bekämpa bakterier, säger Oskar Thofte, postdoktor vid Lunds universitet.
Bättre förståelse av infektionskänslighet
Studien visar ett tidigare okänt sätt för lungornas immunförsvar att upptäcka bakterier. På sikt kan resultaten bidra till en bättre förståelse av varför vissa människor är känsligare för infektioner än andra.
– Under mina trettio år som forskare är det här en av de studier som jag är stoltast över. Jag började undersöka Haemophilus redan 1999 och min långa erfarenhet av bakterien har varit viktig i arbetet. Men det är först med dagens tekniker, bland annat helgenomsekvensering, som vi har kunnat analysera deltagarnas genetiska bakgrund och nå de här resultaten, säger Kristian Riesbeck.
Vetenskaplig artikel:
The CLEC7A Y238∗ variant and susceptibility to pneumonia: a prospective population-based cohort study and mechanistic investigation, eBioMedicine, The Lancet Discovery Science.
