Oro för hot och trakasserier bidrar till att kvinnliga politiker oftare avstår från att uttala sig offentligt, särskilt i frågor som rör migration och jämställdhet. Det visar en studie från Uppsala universitet.
Statsvetare vid Uppsala universitet har analyserat svar från Brottsförebyggande rådets återkommande enkät Politikernas trygghetsundersökning. I enkäterna har politiker på nationell och lokal nivå svarat på frågor om de avstått från att uttala sig offentligt på grund av oro för hot eller trakasserier.
Studien bygger på enkäter som genomfördes mellan 2012 och 2022.
– Vi kan se att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män undviker att uttala sig i en fråga på grund av oro för hat eller hot, särskilt när det gäller riksdagsledamöterna. Vi kan också se samma problem bland riksdagspolitiker med invandrarbakgrund, även om skillnaden där är något mindre, säger Sandra Håkansson, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kvinnor tystas i flera frågor
I fritextsvaren fick politikerna själva ange vilka frågor de valt att inte debattera offentligt. Det handlade både om lokala frågor, som nedläggning av skolor eller vårdcentraler, och om bredare politiska ämnen som migration.
− Fritextsvaren visar att kvinnliga politiker och politiker med invandrarbakgrund undviker att uttala sig offentligt inom ett bredare spektrum av frågor än andra politiker. Kvinnor tystas dessutom oproportionerligt ofta i debatter som utmanar traditionell manlig dominans – särskilt i frågor om jämställdhet och migration, säger Cecilia Josefsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Migration ett känsligt ämne
Fritextsvar som nämndes fler än tio gånger samlades i egna kategorier. Den överlägset vanligaste var migration, som också var den fråga flest politiker uppgav att de undvikit att diskutera offentligt.
− Det påstås ofta att det inte funnits en seriös debatt kring migration, eller att frågan diskuterats för ensidigt. Våra resultat visar att det finns vissa perspektiv som kanske inte kommer fram i debatten för att politikerna vill undvika trakasserier och hot, säger Cecilia Josefsson.
Även om migrationsfrågan återkom bland många som undvek offentliga uttalanden, var politiker med invandrarbakgrund inte mer benägna än andra att avstå i just dessa frågor.
Var tredje ledamot avstod debatt
När forskarna granskade svaren från den senaste valrörelsen 2022 framkom att 38 procent av riksdagsledamöterna hade avstått från att uttala sig offentligt.
− Det är ju en viktig del av rollen som riksdagsledamot att delta i offentliga debatten och att forma opinion. Därför är det alarmerande att hela 38 procent väljer bort att uttala sig offentligt i någon fråga av odemokratiska skäl, säger Sandra Håkansson.
Risk för snedvridning
Att vissa ämnen inte lyfts i debatten, trots att frågorna är viktiga för många väljare, kan enligt forskarna leda till snedvridna politiska beslut.
– Att så pass många väljer bort att uttala sig leder till en snävare debatt där vi inte får tillgång till alla perspektiv. Om man bara tänker på jämställdhetsaspekten, så har ju Sverige historiskt haft en numerärt jämställd representation i politiken, särskilt i jämförelse med många andra länder. Men det räcker ju inte med att kvinnor finns i politiken, de måste ges samma utrymme som sina manliga kollegor att forma debatten och sätta frågor på agendan, säger Cecilia Josefsson.
– Vår studie väcker frågor om vilka röster som egentligen hörs, vilket är extra viktigt nu när vi är inne i en ny valrörelse, fortsätter hon.
43 000 enkätsvar
I studien utgick forskarna från sex enkäter som skickats ut under åren 2012–2022. Totalt analyserades 43 000 svar från svenska politiker på både nationell och lokal nivå. Forskarnas analys visar att:
- Bland riksdagsledamöterna hade 36 procent av kvinnorna undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 20 procent av männen.
- 36 procent av riksdagsledamöterna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 26 procent utan invandrarbakgrund.
- Bland kommunpolitikerna uppgav 18 procent av kvinnorna att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 13 procent av männen.
- 18 procent av kommunpolitikerna med invandrarbakgrund uppgav att de undvikit offentliga uttalanden, jämfört med 14 procent utan invandrarbakgrund.
Vetenskaplig artikel:
Silenced Voices: How Violence Marginalizes Women and Immigrant Politicians in Policy Debates, British Journal of Political Science.
