I höstens val kan AI och Tiktok komma att påverka hur svenskarna röstar. Men det är inte första gången ny teknik påverkar samhällsutvecklingen när det gäller demokrati och frihet – både i positiv och negativ riktning.
Per Högselius, professor i teknikhistoria på KTH, berättar att tekniska landvinningar historiskt sett bidragit till att skapa ett mer rättvist samhälle, även om det inte alltid varit en rak linje. Teknik- och demokratiutvecklingen har gått hand i hand sedan 1800-talets mitt. Han lyfter cykeln som ett exempel.
– Cykeln kanske man inte normalt tänker på som en stor heroisk uppfinning från den industriella tidsåldern, men den kan beskrivas som en frihetsmaskin. Inte minst underlättade den för kvinnor att komma ut i samhället, säger Per Högselius.
Samtidigt som tekniska förändringar kom hände mycket annat som spelat roll för demokratin. I takt med att järnvägsnätet växte fram, samhället elektrifierades och telefonen gjorde entré i våra hem infördes också folkskolan (1842), parlamentarismen (1917) och allmän rösträtt för kvinnor (1921).
Tryckpress och nykterhetsrörelse
Med nya transportmedel och kommunikationsmöjligheter blev det enklare att kommunicera, resa, träffas och därmed att organisera sig. Per Högselius berättar att ett tydligt exempel är när vi får effektiva tryckpressar i mitten av 1800-talet, som gör att man kan trycka tusentals tidningssidor på rekordtid.
– Fler människor kan läsa tidningen och samtala om viktiga ämnen. Folk blir medvetna om sin situation i relation till samhället och det stimulerar utveckling av olika folkrörelser som arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen, som i sin tur har varit väldigt viktiga för att driva på frågan om rösträtt.
I slutet av 1800-talet kommer telefonen till Sverige. Inledningsvis var den en dyr statuspryl, men tack vare att Henrik Tore Cedergren (civilingenjör utbildad vid Teknologiska institutet, senare KTH) och Lars Magnus Ericsson slår sina påsar ihop och säljer billigare telefoner växer användandet lavinartat. Under en period på 1880-talet blev Stockholm både den telefontätaste och telefonrikaste staden i världen.
Det ska dröja fram till 1940-talet innan telefonen verkligen finns i nästan varje hushåll i Sverige. Liksom all ny teknik används den inte uteslutande för goda syften, påpekar Per Högselius.
– Telefonen blir ett tidigt exempel på hur en teknik kan utnyttjas för både demokratiska och odemokratiska syften. Den blir ju också en typ av övervakningsteknik.
Teknik och politik
Teknikutvecklingen har också bidragit till att svaga grupper kunnat emancipera sig i samhället och tekniska hjälpmedel har gjort att funktionshindrade fått helt andra möjligheter under 1900-talet än tidigare. Det är ett tydligt exempel på hur nya uppfinningar kan göra samhället mer rättvist.
Per Högselius tycker dock det är viktigt att vända på hela resonemanget och se hur demokrati i bred mening har bidragit till att ny teknik kunnat utvecklas.
– Det politiska systemet påverkar ju i hög grad villkoren och förutsättningarna för att uppfinnare och ingenjörer ska kunna utveckla ny teknik. När obligatorisk folkskola infördes 1842 startade en utveckling där allt fler unga människor kunde utbilda sig och därmed ta till sig och bidra till ny kunskaps- och teknikutveckling. Det här var helt grundläggande i framväxten av Sverige som innovationsland, säger Per Högselius.
Han säger också ett par varnande ord om att lita blint till teknisk utveckling som en garant för en demokratisk utveckling.
– Man får också tänka på hur visionärer ibland målat upp en fantastiskt demokratisk framtid driven av ny teknik, men sedan har det inte blivit som man tänkt sig. Så är det till viss del med internet, säger Per Högselius och fortsätter:
– Det är aldrig bara tekniken i sig som bidrar, utan det är hur människor väljer att utnyttja tekniken som avgör.
Denna artikel var först publicerad på KTH:s webbplats.
