Risk för fel diagnos med vanliga blodtrycksmätningar
Vanliga blodtrycksmätningar i primärvården visar ofta ett högre blodtryck och varierar betydligt mer än mätningar med standardiserad mätteknik, enligt en studie från Umeå universitet.
– Idag görs ofta upprepade mätningar av blodtrycket med tveksam kvalitet. Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos, säger forskaren Mattias Brunström.
Blodtrycket är en av vårdens vanligaste mätningar och ligger till grund för olika beslut för miljontals människor. Samtidigt är det svårt att följa rekommenderad mätteknik fullt ut i en stressig vardag, exempelvis på en vårdcentral.
I den nya studien jämförde forskarna blodtryck som hade registrerats vid vanliga besök i primärvården med blodtryck som hade mätts enligt ett standardiserat protokoll inom Västerbottens hälsoundersökningar.
Av de personer som bedömdes ha högt blodtryck vid rutinmätningen hamnade 41 procent i en lägre blodtryckskategori när blodtrycket mättes på standardiserat vis.
Kan bli fel åt båda håll
Med andra ord kan rutinmätningar bidra till att vissa personer felaktigt får höra att de har högt blodtryck. Den stora variationen innebär samtidigt att personer med ett verkligt förhöjt blodtryck också kan missas.
– Det stora problemet i Sverige idag är en betydande underdiagnostik och underbehandling av högt blodtryck. Budskapet är därför inte att vi ska mäta eller behandla mindre, utan att vi ska mäta korrekt och behandla rätt personer, säger Olivia Gästgivars, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Svårare att bedöma risker
Den standardiserade mättekniken har också ett betydligt starkare samband med framtida hjärt-kärlsjukdom. I studien kunde forskarna se att standardiserade mätningar förklarade ungefär 40 procent av framtida hjärt-kärlsjukdom medan mätningar i rutinsjukvården bara kunde förklara ungefär 20 procent.
– Skillnaden beror troligtvis på att det blir svårare att skilja på personer med hög respektive låg risk för hjärt-kärlsjukdom när rutinmätningarna klassificerar fel, säger Mattias Brunström, docent i epidemiologi och biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Bättre mätningar behövs
Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till att blodtrycksmätningarna och diagnostiken av hypertoni, högt blodtryck, blir bättre. Om mätningarna utförs korrekt och värdena blir mer tillförlitliga kan vården behandla rätt patienter och minska antalet vårdkontakter.
– Gränsen för behandling vid högt blodtryck bygger till stor del på studier där blodtrycket har mätts under noggrant standardiserade förhållanden. Om samma gränsvärden ska användas i rutinsjukvården måste även mätningarna hålla tillräckligt hög kvalitet, säger Olivia Gästgivars.
Upprepade blodtrycks-mätningar av tveksam kvalitet får negativa följder på flera sätt, säger Mattias Brunström.
– Det kostar onödiga resurser och leder till en fördröjd diagnos.
Vetenskaplig artikel:
Routine versus standardized blood pressure measurements: Agreement and association with cardiovascular disease, Journal of Internal Medicine.
