Fysisk aktivitet kan ge mer än bättre kondition hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol. En ny studie visar att träning även kan förbättra funktionen i lungornas små luftvägar – förändringar som till stor del inte fångas av vanlig spirometri.
Över 400 miljoner människor i världen lever med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol. Sjukdomen kan ge flera hälsoproblem och lungskadorna går inte att reparera. Behandlingen syftar därför till att lindra symtom, bromsa sjukdomsförloppet och förbättra livskvaliteten. Fysisk träning är en viktig del av behandlingen.
I en studie har nu forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet undersökt om träning även kan påverka lungornas funktion.
– Vi vet att fysisk träning har många positiva effekter för personer med kol, men betydligt mindre om vad som faktiskt händer i lungan. Vår hypotes är att rätt typ av individanpassad träning kan förbättra funktionen av de perifera delarna av lungan och samtidigt aktivera kroppens egna biologiska reparationsprocesser, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Träning under tolv veckor
I studien deltog 62 personer med stabil kol, från lindrig till svår sjukdom. Under tolv veckor tränade deltagarna tre gånger i veckan, både hemma och tillsammans med en fysioterapeut. Träningen kombinerade konditions- och styrkeövningar och anpassades löpande efter deltagarnas förmåga.
Träningsprogrammet syftade till att aktivera lungornas perifera delar, där syresättningen av blodet sker. Vid sjukdomen kol kan förändringar i de små luftvägarna leda till att ventilationen blir ojämn och vissa delar av lungorna får mindre luft.
När andningen blir djupare och snabbare under träning kan luft nå fler delar av lungorna. Den ökade mekaniska belastningen kan också påverka de små luftvägarnas funktion.
Spirometri fångade inte förändringen
Deltagarna fick göra tester både före och efter träningsperioden. Lungfunktionen mättes med vanlig spirometri och med impulsoscillometri, IOS, en metod som undersöker lungornas mekaniska egenskaper under normal, lugn andning. Medan spirometri mäter hur mycket och hur snabbt en person kan blåsa ut luft, mäter IOS motståndet i luftvägarna och lungornas elasticitet.
Efter tolv veckors träning visade mätningar med IOS tydliga förbättringar i flera mått på de perifera luftvägarnas funktion. Spirometrin fångade däremot inte upp förbättringarna lika tydligt.
– Det överraskade oss att förbättringen var så tydlig med IOS samtidigt som vi inte såg några eller bara måttliga förändringar med spirometri. Om vi bara hade använt den mätmetoden hade vi alltså inte sett samma tydliga förändring, men nu kunde vi se en kliniskt signifikant förbättring, säger Linda Elowsson, forskare och docent i cell- och matrixbiologi vid Lunds universitet.
Bättre fysisk form
Deltagarnas fysiska kapacitet förbättrades också. Efter tolv veckor kunde de i genomsnitt gå 28 meter längre på sex minuter och genomföra 2,5 fler uppresningar på en minut.
Symtomen förbättrades mest hos dem som hade större besvär vid studiens start. Samtidigt varierade resultaten mellan individer, något som enligt forskarna behöver undersökas närmare.
– För många med kol kan andfåddhet leda till en ond spiral. Man blir rädd att röra på sig eftersom man blir andfådd, och när man rör sig mindre försämras den fysiska kapaciteten ytterligare. Därför är det viktigt att kunna visa att träningen inte bara gör att man orkar mer, utan också ger mätbara förändringar i lungans funktion, säger Margareta Emtner, fysioterapeut och professor vid Uppsala universitet.
Luftflödet förbättrades
Enligt forskarna tyder resultaten på att träningen påverkar lungornas mekaniska egenskaper och hur luften fördelas i lungvävnaden.
– Vi ser ett minskat motstånd och ett förbättrat luftflöde när vi mäter före och efter träningsperioden. En trolig förklaring är att träningen öppnar upp delar av lungan som används mindre och att rörelsen i vävnaden påverkar dess struktur och elasticitet. Men exakt vad som händer behöver vi forska mer på säger Gunilla Westergren-Thorsson.
Forskarna analyserar nu blodprover för att undersöka vilka biologiska processer som påverkas av träningen och varför vissa personer svarar bättre än andra. Resultaten ska även studeras i en bioreaktor som efterliknar lungans andning.
– På lång sikt vill vi förstå vilka molekylära processer som aktiveras av träning och som kan ha en gynnsam effekt på lungvävnaden. Om vi kan identifiera sådana processer skulle de i framtiden kunna bli möjliga mål för nya läkemedel som används tillsammans med fysisk träning, säger Gunilla Westergren-Thorsson.
Vetenskaplig artikel:
Improvement in peripheral airway function after a 12-week exercise intervention in COPD, Respiratory Research.
