Bäverdammar har ibland pekats ut som en grogrund för smittämnen och spridning av djurspridda sjukdomar som harpest. Men nu friar en avhandling den svenska bävern från misstankarna. Dammarna utgör enligt studien inte större risk för smittspridning än andra våtmarker.
Harpest orsakas av en bakterie och människor kan smittas genom insektsbett som myggbett, via kontakt med ett smittat djur eller genom att dricka förorenat vatten. Sjukdomen, som finns i stora delar av Sverige men är vanligast i Norrland, är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Ibland pekas bäverdammar ut som en grogrund för spridning av harpest. Nu har forskare vid SLU samlat in vattenprover från både bäverdammar och andra våtmarker i Sverige.
– Bävrar dämmer och skapar våtmarker som gynnar biologisk mångfald, men samma miljöer kan också gynna djurspridda sjukdomar. När vi nu undersökt och utvärderat riskerna ser vi att bävern i Sverige inte tycks orsaka en ökad smittspridning, säger Lovisa Hökby, doktorand vid SLU.
Vattenproverna och vävnad och avföring från bävrar testades sedan för totalt 21 olika smittämnen, så kallade patogener. Däribland den som kan orsaka harpest.
– Resultaten visar att smittämnen förekom på liknande sätt i våtmarker oavsett om det fanns bäver där eller inte. Bävrarna själva verkar inte heller spela någon central roll som värddjur. De flesta bävrar vi undersökte testade negativt för samtliga smittämnen, säger Lovisa Hökby.
Smittade harar i områden med vatten
Vissa smågnagare och harar antas vara viktiga värddjur för harpest. När Lovisa Hökby studerade data över områden där döda harar som testats för harpest hittats såg hon ett mönster: De smittade hararna kunde kopplas till blötare miljöer.
– Slutsatsen är att vatten i landskapet ökar infektionsrisken hos harar. En tänkbar förklaring är att även hararna smittats av mygg, säger Lovisa Hökby.
Vissa år sker det större harpestutbrott och många människor blir sjuka. Det finns fortfarande kunskapsluckor om vilka faktorer som ligger bakom toppåren men med resultaten från avhandlingen om bävern läggs ytterligare en pusselbit på plats.
Stärker argument för livskraftig bäverstam
Enligt forskarna innebär klimatförändringar och störda ekosystem en risk för att vi människor utsätts för fler djurspridda sjukdomar i framtiden. En rubbad balans kan gynna smittspridande djur, medan biologisk mångfald ofta bidrar till att minska andelen infekterade djur.
I de miljöer som bävern bygger frodas artrikedomen. Där trivs till exempel ofta arter som äter mygglarver, vilket kan minska smittspridningen som myggen ligger bakom.
– När vi nu ser att bävrar inte tycks innebära en ökad förekomst av smittämnen stärks argumenten för en livskraftig bäverstam i Sverige. Kunskapen är viktig för förvaltningen men också vid planering av naturvårdsinsatser där bävern kan göra ett jättejobb helt gratis. Den återställer våtmarker och bidrar med viktiga ekosystemtjänster som kan dämpa effekterna av torka, översvämningar och skogsbränder, säger Lovisa Hökby.
