Vi blir allt äldre vilket ökar samhällets behov av att människor kan och vill arbeta längre, men ålderism och åldersdiskriminering kan skapa hinder för detta. Det visar en ny kunskapsöversikt som sammanfattar både svensk och internationell forskning om åldersdiskriminering som drabbar personer över 55 år.
Att stå utan arbete leder inte bara till sämre ekonomi och sämre framtida pension, utan är också förknippat med sämre hälsa, lägre tilltro till den egna förmågan, minskad motivation samt mindre socialt liv.
I en ny kunskapsöversikt, som Forte tagit fram på uppdrag av regeringen, sammanfattas svensk och internationell forskning om ålderism* och åldersdiskriminering som drabbar personer över 55 år.
– Liksom EU har Sverige höjt pensionsåldern och stramat åt vägarna ut ur arbetslivet i förtid. Politiken bygger därmed på ett tyst antagande om att arbetsmarknaden är lika öppen för äldre som för yngre. Forskningen tyder på att det antagandet inte håller, säger Andreas Motel-Klingebiel, professor i äldre och åldrande vid Linköpings universitet.
En av slutsatserna i kunskapsöversikten är att det inte finns mycket svensk forskning.
– Vi förväntar oss att människor ska arbeta längre, samtidigt som vi vet förvånansvärt lite om hindren. Om ett längre arbetsliv ska bli mer än en statsfinansiell nödvändighet behöver arbetsgivare, parter och beslutsfattare veta var missgynnandet uppstår och vad som faktiskt fungerar – inte minst i Sverige.
*Ålderism är fördomar och stereotyper kopplade till människors ålder som kan begränsa deras möjligheter, vilket framför allt drabbar äldre.
Svårt att bli jämlikt rekryterad efter 55 år
Trots svagt kunskapsläge i Sverige visar den internationella översikten att det finns stark evidens för att åldersdiskriminering vid rekrytering är ett stort hinder.
Äldre sökande med likvärdiga meriter får färre svar än unga och diskrimineringen ökar med åldern. De som missgynnas i rekrytering är ofta personer över 55 år som behöver komma tillbaka efter sjukskrivning, arbetslöshet eller omsorgsavbrott.
Framför allt drabbas äldre kvinnor, personer med kortare utbildning, migranter och personer i fysiskt krävande yrken hårdare. Även kön spelar stor roll, eftersom kvinnor oftare arbetar deltid inom vård och omsorg och därmed inte får lika hög pension som män.
Har man en gång börjat bli missgynnad i arbetslivet är dessutom risken stor att det fortsätter så och byggs på under livet. Andreas menar att missgynnande orsakade av ålderism och åldersdiskriminering ackumuleras över livsloppet.
– Åldersneutral politik riskerar att reproducera ojämlikhet snarare än att avhjälpa den. Ett längre arbetsliv är ett rimligt svar på långlivssamhället, men bara om det också blir ett jämlikt, säger Andreas Motel-Klingebiel.
Attityder förändrar inte strukturer
Strukturer som hindrar äldre att arbeta på grund av sin ålder förändras inte bara för att attityder förändras, visar kunskapsöversikten.
Ålderism är inte bara ett attitydproblem utan ett strukturellt hinder som drabbar ojämnt. Charlotte Wåhlin, adjungerad biträdande professor i arbetsmedicin vid Linköpings universitet, pekar på vikten av att förändra strukturer.
– Lösningen ligger inte i goda attityder utan i ansvar, till exempel att använda strukturerade processer i rekrytering. Det skulle hjälpa både enskilda individer och bidra till att uppnå ett viktigt samhällsmål.
Forskarna lyfter fram att lösningarna inte är enskilda åtgärder utan är komplexa och behöver ta hänsyn till hela livsloppet. Det kan handla om kompetensbaserad rekrytering, åldersinkluderande personalpolitik, behovsbaserad tillgång till livslångt lärande, stödjande arbetsmiljöer, tydligt ansvar och könsmedveten uppföljning.
– Och man behöver kombinera åtgärderna eftersom enskilda insatser sällan räcker, säger Charlotte Wåhlin.
Underlag för framtida forskningssatsningar
Forte ska använda kunskapsöversikten som ett av flera underlag i sina prioriteringar och finansiering av forskning om ett längre och hållbart arbetsliv, bland annat för att identifiera kunskapsluckor och frågeställningar som behöver utforskas vidare.
– Översikten visar att ålderism är en viktig del av förklaringen, men inte hela förklaringen. Äldres möjligheter att arbeta längre formas av flera faktorer som samspelar över livsloppet. Därför behöver forskningen bättre förstå samspelet mellan ålderism, arbetsmiljö, hälsa och andra villkor i arbetslivet, säger Raili Uibo, forskningssekreterare på Fortes nationella program för arbetslivsforskning.
Text: Lena Lindkvist, Forte Magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
