Tre individer från stenåldern ger nya ledtrådar om hur människor påverkades av den omvälvande övergången från ett liv som jägare och samlare till bofasta jordbrukare. Analyser visar att vissa anpassade sig till det nya levnadssättet, medan andra höll fast vid gamla traditioner.
Arkeologer från Göteborgs universitet har tillsammans med ett internationellt forskarteam undersökt tre skandinaviska skelett från stenåldern. Med hjälp av nya analysmetoder har forskarna kunnat visa att skeletten kommer från personer som levde under den neolitiska revolutionen, då människor övergick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta jordbrukare.
I Skandinavien inleddes denna omställning för omkring 6 000 år sedan. Det var också då som lokalbefolkningen för första gången kom i kontakt med invandrande jordbrukare från Centraleuropa.
Grav liknar jordbrukarnas
Mest information har forskarna fått fram om den så kallade Rødhals-mannen. Hans skelett hittades 1956 i en grav vid en stenåldersboplats i Rødhals på den lilla ön Sejerø, nordväst om Själland. Under många år har skelettet förvarats i ett magasin på Nationalmuseet i Köpenhamn.
Tidigare dna-studier har visat att mannen tillhörde den ursprungliga jägar-samlarbefolkningen. Samtidigt pekar den nya studien på att hans grav har vissa likheter med gravar som tillhörde de invandrande jordbrukarna.
Isotopanalyser visar också att mannen under tonåren började komplettera sin havsbaserade kost, som bestod av bland annat fisk och säl, med livsmedel från jordbruket.
– Detta tyder på att han hade kontakt med de invandrade jordbrukarna, även om han i huvudsak höll fast vid ett traditionellt fångstbaserat livssätt. Han levde också på en liten ö, i utkanten av jordbrukarnas område. Samtida jordbrukare bosatte sig i anslutning till odlingsbara marker på Själland, säger Karl-Göran Sjögren, docent i arkeologi vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Mat från havet
De två andra skeletten, som också är närmare 6 000 år gamla, hittades på 1930-talet i Evensås på ön Skaftö i Bohusläns yttre skärgård. Benen låg i naturliga lager av snäck- och musselskal och förvaras i dag på Göteborgs stadsmuseum. En undersökning visar att benen kommer från en tonåring och en vuxen man.
Dna-analyser av mannen visar att han hade genetisk bakgrund i den sydskandinaviska jägar- och fiskarbefolkningen. Hans förfäder tros därför ha invandrat från detta område. Analyser av kol- och kväveisotoper visar också att båda individerna höll fast vid traditionella kostvanor, där maten till stor del bestod av marin fångst.
Olika sätt att möta förändringen
Samtidigt levde invandrande jordbrukare i den inre skärgården och på fastlandet. Med tiden kom de att dominera regionen, både ekonomiskt och genetiskt.
– Den neolitiska revolutionen i Sydskandinavien pågick ett par hundra år. Vi har sett de storskaliga dragen tidigare. Men nu börjar vi kunna se hur det påverkat enskilda människor som levde under den här tiden. Det verkar som lokalbefolkningen reagerat på olika sätt. Några har anpassat sig till det nya, medan andra har dragit sig undan och försökt hålla fast vid ett traditionellt liv. Det var dock inte hållbart i längden, säger Karl-Göran Sjögren.
Vetenskaplig artikel:
Rødhals Man: a life at the end of the Mesolithic world, Antiquity.


