Djur
-
Hjärntest visar att krabbor känner smärta
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
-
Fler nyfödda fjällrävar
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
-
Snäcka på vift visar evolution i realtid
Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.
-
Utdöda ormstjärnor får namn efter kända hårdrockare
Forskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt 13 nya arter av utdöda ormstjärnor, på Gotland. Nu har arterna fått namn efter forskarnas idoler i hårdrocksvärlden.
-
Älgar som mist en kalv lurar jägarna
Älgkor glömmer inte att de förlorat en kalv. De undviker därför jägare under efterföljande jaktsäsonger. Det visar en studie som undersökt hur älgar rör sig i skogen.
-
Små djur avslöjar hur ekosystem fungerar
Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.
-
Humlor spänner musklerna i jakten på mat
Ibland måste humlor vara på hugget och anstränga sig lite extra. För att skaka loss pollen från lite besvärliga växter kan de ta sina flygmuskler till hjälp. Det visar en studie från Uppsala universitet.
-
Djurplankton drabbas hårt av nanoplast i sjöar
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
-
Linnés fråga om kräsna djur har äntligen fått svar
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
-
Skalbaggar samarbetar för att flytta bajsbollar
Dyngbaggar är superstarka men också grymma på att samarbeta. De kan till exempel flytta stora bollar av bajs över svåra hinder, visar forskning. Men för att lyckas krävs att honor och hanar jobbar tillsammans. Annars blir det bråk.
-
Lysräkor visar vägen till marin klimatanpassning
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
-
Djur på pälsfarmar kan sprida virus till människor
Pälsdjur inom djurindustrin kan bära och sprida virus som kan orsaka sjukdomar hos människor. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har nu identifierat över 30 hittills okända virus i döda djur.
-
Älgarna har blivit fler
I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
-
Mycket miljögifter i musslor efter oljeutsläpp
Oljespillet utanför Blekinges kust i höstas märks nu hos blåmusslor i området. Analyser visar att de innehåller höga halter miljögifter, som även kan påverka djur som äter musslorna.
-
Därför är spindelns tråd så stark
Spindlar har en slags flyktlina som är världens segaste fiber. Men hur lyckas de spinna den? Det har forskare tagit reda på.
-
Söt stödmat ger älgar smak för gran
Vissa markägare utfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men stödmaten tycks påverka övrig diet. En studie vid SLU visar att älgar som äter sockerbetor och potatis även har mer gran på menyn.