Djur
-
Spindelns håriga ben nosar upp sexpartner
Manliga spindlar tar benen till hjälp för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Det visar en studie från bland annat Lunds universitet.
-
Vildsvinens bökande ger skogens växter en ny chans
Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.
-
Många gäss lever med hagel i kroppen
Ungefär var femte grågås i Sverige har träffats av hagel under jakt, men inte dött av skadorna. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Kristianstad högskola.
-
Hjärntest visar att krabbor känner smärta
Strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning, enligt forskning vid Göteborgs universitet. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurens hjärnor vid mekanisk eller kemisk stimulans.
-
Därför kan olika sjöfåglar samsas på samma plats
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
-
Dödlig attack på hög höjd ledtråd till flyttfåglars beteende
Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskare vid Lunds universitet att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att...
-
Fler nyfödda fjällrävar
Fjolåret blev något av ett bottenår för fjällrävskullarna i Sverige. Men enligt årets inventering har fjällsrävsungarna blivit fler. Ett positivt steg, enligt forskare från Stockholms universitet.
-
Snäcka på vift visar evolution i realtid
Kan en art klara sig om den kastas ut i en helt ny livsmiljö? Ja, om arten har slumrande gener beredda att hantera de nya förutsättningarna. I en ny studie vid Göteborgs universitet visar en strandsnäcka prov på en supersnabb evolution.
-
Utdöda ormstjärnor får namn efter kända hårdrockare
Forskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt 13 nya arter av utdöda ormstjärnor, på Gotland. Nu har arterna fått namn efter forskarnas idoler i hårdrocksvärlden.
-
Älgar som mist en kalv lurar jägarna
Älgkor glömmer inte att de förlorat en kalv. De undviker därför jägare under efterföljande jaktsäsonger. Det visar en studie som undersökt hur älgar rör sig i skogen.
-
Små djur avslöjar hur ekosystem fungerar
Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.
-
Humlor spänner musklerna i jakten på mat
Ibland måste humlor vara på hugget och anstränga sig lite extra. För att skaka loss pollen från lite besvärliga växter kan de ta sina flygmuskler till hjälp. Det visar en studie från Uppsala universitet.
-
Djurplankton drabbas hårt av nanoplast i sjöar
Partiklar av nanoplast kan slå ut djurplankton som är viktig föda för fiskar. Samtidigt tycks andra mikroorganismer som lever i sjöar och vattendrag klara sig bra – än så länge. Cyanobakterier som bidrar till algblomning tycks helt opåverkade.
-
Linnés fråga om kräsna djur har äntligen fått svar
På 1700-talet samlade den världsberömda botanikern Carl von Linné in mängder av växter för att ta reda på hur petiga olika djur är med maten. Först nu – efter 275 år – har forskare analyserat resultaten som visar att grisar tycks vara mest kräsna.
-
Skalbaggar samarbetar för att flytta bajsbollar
Dyngbaggar är superstarka men också grymma på att samarbeta. De kan till exempel flytta stora bollar av bajs över svåra hinder, visar forskning. Men för att lyckas krävs att honor och hanar jobbar tillsammans. Annars blir det bråk.
-
Lysräkor visar vägen till marin klimatanpassning
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.