Forskning om djur

Varje vinter dör många bisamhällen av oklara omständigheter. Nu har forskare vid Högskolan i Skövde hittat en ledtråd. Spåren pekar mot binas vinterfoder.

Analyser av en tand som tillhört en mosasaurie visar att de här reptilerna, som kunde bli lika stora som en buss, inte bara höll till i havet. De levde också i floder. Fyndet tyder på att mosasaurier anpassade sig till sötvattenmiljöer strax före sitt utdöende.

Forskare har upptäckt hundratals nya arter som lever på 4 000 meters djup i Stilla havet. De kan också visa att gruvmaskiner som används för att ta upp metaller från havsbottnen påverkar djurlivet och minskar mångfalden av arter.

Redan för 115 miljoner år sedan simmade en gigantisk släkting till dagens vithaj i haven utanför norra Australien, enligt en ny studie. Det här djuret, som tros ha varit åtta meter långt och vägt tre ton, levde över 100 miljoner år innan den välkända jättehajen megalodon såg dagens...

Systemet runt hemlösa katter behöver bli mer stabilt. Idag bygger det på att katthem utför uppgifter som egentligen åligger myndigheterna att göra, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

En AI-modell kan känna igen olika fästingarter, enligt en ny studie. Tekniken kan på sikt hjälpa till att övervaka arter i Sverige, både befintliga och nya arter.

Det finns tecken på att vargar och människor, för länge sedan, kan ha levt tätt ihop på ön Stora Karlsö några kilometer utanför Gotlands kust. Överraskande fynd av tusentals år gamla varglämningar pekar på det. Det säger forskare från bland annat Stockholms universitet.

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska herrar med fäbless för selektiv avel. Men sanningen är äldre än så. En ny studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan, långt före 1800-talets kennelklubbar.

De flesta älgar vill helst hålla till i unga skogar och blandskogar med många lövträd. Men det ska vara långt till närmaste väg. Det visar en studie där forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet följt älgars rörelser i över 20 års tid.

Många hävdar att vi människor gärna förmänskligar djurs beteenden. Men hur är det egentligen med skrattet – är det något unikt för människan eller kan djur också skratta? – Aristoteles menade att det bara var människan som skrattar, men han hade fel, säger Peter Gärdenfors,...

Alger i djurfoder har lyfts fram som ett sätt att minska kornas påverkan på klimatet. Men enligt en studie från KTH kan vinsten försvinna när hela livscykeln – från produktion till utfodring– tas med i beräkningen.

Att välja rätt hundras känns tryggt för många och väcker ofta förväntningar om vissa egenskaper. Men en labrador är inte alltid en typisk labrador. Ny forskning visar att personligheten inom en och samma ras kan variera stort.

Återställning av skadade ekosystem är viktigt för att stärka den biologiska mångfalden. Men enligt en ny studie kan sådana insatser även öka risken för att sjukdomar sprids från djur till människa. Därför bör risken för zoonoser beaktas redan i planeringen av restaureringsprojekt,...

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

När trålfisket begränsades i Kosterhavets nationalpark började bottenlevande arter som anemoner och koraller att återhämta sig. Samtidigt trängs värmekänsliga djur undan från grunda vatten till följd av klimatförändringar. Det visar en studie från Göteborgs universitet, där forskare...

Forskare har hittat ett system i hjärnan som förklarar varför mushonor som normalt inte är aggressiva plötsligt blir det efter att de blivit dräktiga och ungarna har fötts. Resultaten kan ha betydelse för hur hjärnan fungerar även hos människor, även om det är för tidigt att veta om...