Djur
-
”Paddington” siktad i Anderna – nytt hopp för hotad björnart
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
-
Tandsten hos björn visar antibiotikaresistens
De senaste 20 åren har antibiotikaresistensen hos björnar gått ner. Forskare har kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar.
-
Bubblor hjälper fiskar att hitta rätt
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
-
Varför krockar inte fåglar?
Hur undviker fåglar att krocka när de flyger genom täta trädkronor? Forskaren Per Henningsson tog hjälp av familjens undulat för att ta reda på svaret.
-
Vilda djur söker kontakt med människor
Vilda djur kan utveckla ett socialt samspel med människor precis som husdjuren gör. Det visar en studie på djungelhöns - tamhönsens vilda släktingar.
-
Blå åkrar ger klimatsmart mat
Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.
-
Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll och hanarna är bättre på att lära sig saker. När fisken, som är hermafrodit, byter kön byter den också kognitiva förmågor.
-
Artificiellt ljus sabbar dyngbaggarnas inre kompass
Artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig.
-
Ny skalbagge funnen i fossilt bajs
Forskare har hittat, klassificerat och namngett en liten utdöd skalbaggsart i fossiliserad spillning. Till sin hjälp hade de en hungrig dinosaurie som svalde dem i mängder för 230 miljoner år sedan.
-
Okända höjdväxlingar hos flyttfåglar
Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar på 8700 meter.
-
Doppet som låter hela fisken bli näringsrik mat
När sill fileas går halva fisken, full av värdefulla proteiner och omega-3-fettsyror, till spillo. Nu har matforskare hittat en lösning som håller härskningen stången, och ger tid att processa det näringsrika fiskrenset till nya livsmedel.
-
DNA-analyser kan rädda hotade arter
En art som utrotats från ett ställe på jorden kan återinföras. Men det är viktigt att inte få med individer med skadliga mutationer i arvsmassan.
-
Stressigt stadsliv påverkar talgoxars gener
Street-smarta egenskaper har valts ut och förts vidare från generation till generation. Därför skiljer sig talgoxar i stan genetiskt från sina kusiner från landet.
-
Tornseglaren slår hastighetsrekord för flyttfåglar
Tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. I genomsnitt flyger de 570 km/dag under hela vårflyttningen till Sverige. Det konstaterar forskare vid Lunds universitet.
-
Hjälp forskare att fånga hummer
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.
-
Hundraser olika känsliga för stressade ägare
Det finns ett samband mellan ägarens personlighet och stressnivån hos hunden. Olika hundraser påverkas dock olika mycket. Raser av urhundstyp påverkas minst medan vallande hundar påverkas mest. Någonstans i mitten hamnar jakthundarna.