Djur
-
Brunt vatten påverkar fisken mindre än väntat
Vattnet i världens insjöar blir allt mörkare. Detta fenomen, känt som ”förbruning”, har förväntats orsaka en utbredd nedgång i fiskpopulationerna. En ny studie av forskare vid Umeå universitet visar dock att antalet fiskpopulationer som...
-
66 miljoner år gammal katastrof påverkar dagens hajar
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajarter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp träda fram i snabb takt, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillhör de dominerande hajarterna. Det visar en studie där forskare...
-
Talgoxen lika bra på självkontroll som schimpansen
Talgoxen må ha en liten hjärna, men förmågan till självkontroll är i nivå med mer intelligenta djurs.
-
Så högt kan en liten flyttfågel flyga
Småfåglar som flyttar från Skandinavien på hösten – flyger tidvis så högt som 4000 meter upp i luften. För första gången har forskare följt hur högt småfåglar flyger på sin resa från Sverige till...
-
Dioxinrening kan ge lönsamma firrar i Östersjön
Östersjöfisk innehåller så höga halter av dioxin att det borde vara förbjudet att äta, enligt EU. SLU-forskaren Karin Wiberg har kartlagt var det giftiga ämnet kommer ifrån. Nu är frågan hur halterna bäst ska minskas.
-
Torsk som stödmatas med sill ger lönsammare yrkesfiske
För att inte torskfisket ska hotas av sälar som skadar näten, kan fisken i stället fångas med sälsäkra burar. Men en del av den burfångade torsken är för mager för att kunna säljas. Därför testas nu stödutfodring till...
-
Blödarfebervirus sprids med fästingar på flyttfåglar
Forskare har hittat det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingar, plockade från flyttfåglar i medelhavsregionen. Risken att viruset sprids till Sverige är liten eftersom den fästing som bär med sig viruset inte klarar klimatet i...
-
Solbadande karpar trotsar naturens lagar
Inte bara ormar, ödlor och insekter värmer sig i solen. Även fiskar kan höja kroppstemperaturen genom solbad – tvärtemot vad forskare hittills trott. Högre kroppstemperatur får fiskarna att växa snabbare.
-
Forskare har kartlagt bottentrålningens ”fotspår”
Forskare har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön – fiskets fotavtryck – och som kan bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fiske efter bottenlevande arter som räka, havskräfta, plattfisk...
-
Kråkans värde ligger i poesin
Vad är viktiga värden när det gäller att värna den biologiska mångfalden? Inte bara om arten är sällsynt eller ekonomiskt viktig, betonar forskare vid SLU och universitetet i Newcastle. De har studerat hur ofta olika fåglar förekommer i poesin...
-
Vetenskaplig metod kan avslöja hur djuren mår
Kor verkar inte gilla att stå i kö. Och hur de vinklar sina öron tycks avslöja hur de mår. En studie från SLU visar att kroppsspråket hos kor och andra djur kan användas som mått på deras känslotillstånd.
-
Generna som gör hönsen till flockdjur eller ensamvargar
Flockdjur eller ensamvarg? Forskare i Linköping har identifierat fem gener bakom sällskaplighet hos kycklingar. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende. Den nya studien är den första som kopplar generna till socialt beteende.
-
Sill som läkemedel för hjärnsjukdomar
Det finns ett samband mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa. Parvalbumin, ett protein som förekommer rikligt i flera fiskarter, har visat sig medverka till att förhindra uppkomsten av vissa proteinstrukturer som är tydligt kopplade till Parkinsons...
-
Fåglar flyttar bort från sjukdomar
Fåglar lämnar de tropiska områdena när de ska föda upp ungar, eftersom de därmed flyttar bort från många sjukdomar i tropikerna och kan ha ett mindre kostsamt immunförsvar.
-
Så lär vi oss leva med gässen
Skränande marodörer som äter upp grödorna och sprider sjukdomar – eller fåglar som bidrar till skönhetsupplevelser och till ekosystemets tjänster? Det finns många föreställningar om gäss och svanar. Nu kommer en handbok med konkreta...
-
Fåglar använder ögonen för att navigera
Forskare vid Lunds universitet har tagit ett nytt steg i arbetet med att kartlägga fåglars inre magnetkompass. Biologer har upptäckt det enskilda protein utan vilket fåglar förmodligen inte skulle kunna orientera efter jordklotets magnetfält.