Djur
-
Skandinaviska vargar har många skadliga mutationer
En skandinavisk varg bär på ungefär 100 000 skadliga mutationer. Och eftersom vargstammen är inavlad har de skadliga mutationerna ökat med varje generation, visar en ny studie från Uppsala universitet.
-
Därför smittas människor av sjukdomar från gnagare
Forskare från bland annat SLU har dels identifierat drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar men också identifierat regioner där smittorisken är hög. Studien, som är global, visar att de nordiska länderna tillhör riskregionerna.
-
Rekordgammalt dna avslöjar mastodonter på (ett varmt) Grönland
Två miljoner år gammalt dna har hittats, på Grönland. Det är det äldsta dna som hittats, enligt forskarna. Och det visar på förekomst av renar, harar, lämlar, björkar, poppelträd och mastodonter på Grönland.
-
Hästar som går lösa haltar mindre och tycks slippa kolik
Att ha hästar i lösdrift, istället för i boxar, blir alltmer populärt. Och det finns klara fördelar – till exempel verkar hästar som rör sig fritt halta mindre och få mindre kolik, enligt en doktorsavhandling. Men det gäller att göra saker rätt vid lösdrift.
-
Madagaskars växter och djur är akut hotade
Madagaskar har en enorm biologisk mångfald med många helt unika arter. Men det rika livet på ön är hotat och hjälp behövs, enligt forskare.
-
Urgammal havsmask länk till leddjurens hjärna
Frågan om hur hjärnan hos spindlar, tusenfotingar och insekter har utvecklats har länge gäckat forskare. Men nu finns en viktig ledtråd. Forskare har analyserat vävnad från ett maskliknande urdjur – och hittat likheter med moderna leddjurs hjärnor.
-
Rödhake och japansk näktergal lika som bär – men inte alls nära släkt
Den svenska rödhaken och den japanska näktergalen är mycket lika till utseendet – se bilderna här. Men de är inte alls nära släkt, visar en ny kartläggning av flugsnapparnas släktträd.
-
Den ovanliga moharen skiljer sig rejält från släktingarna
Den ovanliga moharen som skuttar omkring i södra Sverige har en blågrå vinterpäls. Men det är inte bara utseendet som skiljer den från resten av släkten. Jämfört med skogsharen tycks den ha invandrat tidigare till Sverige – och från ett annat håll.
-
Kattparasiten gör immunceller till vandrande zombier
Parasiten toxoplasma har ett listigt knep för att sprida sig effektivt i våra kroppar. Nu har forskare kommit på hur den bär sig åt: Den kapar immuncellernas identitet.
-
Nyfödda fågelungar känner igen sin dialekt – men hur?
Fåglar har dialekter. Och fågelungar som är så unga som 12 dagar kan känna igen sin dialekt, visar en ny studie. Men varifrån kommer den förmågan? Det grubblar forskarna på.
-
Balans mellan könen viktigt i strutsgrupper
Strutshanen drivs av tävlan med andra hanar – och trivs bäst i små grupper där han är enda hanen. Strutshonan drivs av samarbete med alla och trivs även i större grupper. De här olika intressena gör att balansen mellan könen är viktig i en strutsgrupp, enligt forskning från Lunds...
-
Smarta älgar gömmer sig för jägare – så gör de
Älgar har hittat en strategi för att undvika jägare under jakten. De lämnar vissa områden och kommer tillbaka först när jakten är över, enligt forskare vid Högskolan i Gävle.
-
Renars bete hotas av människors aktiviteter
Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.
-
Jovisst, vargar kan knyta an till människor
Vargar kan knyta an till människor och lugnas av sin "anknytningsperson". Det framgår av en studie av hundar och vargar.
-
Forskare: Djurföda blir människoföda – och mättar en miljard
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.
-
Andungar på rad får IgNobelpris
Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.