Ekosystem
-
Vildare skogar är bra för både planeten och människor
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
-
Vandrande mört vässar blicken
Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.
-
Bottenhavets ekosystem under hård press
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
-
Liten och skygg nykomling siktad i svampskogen
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
-
Så spreds metanet från Nord Stream över södra Östersjön
Forskare från bland annat Göteborgs universitet har nu fått en bättre bild av utsläppet från gasläckan i Östersjön. Det visar sig att metan spreds över ett stort område och fanns kvar i flera månader.
-
Sälens fiskmeny avslöjas med AI
Rovdjur som sälar och skarvar spelar stor roll i ekosystemet. Deras aptit på fisk väcker även heta känslor. Men vad är det egentligen för mat som hamnar i deras magar? Forskare har nu tagit artificiell intelligens till hjälp för att få säkrare svar.
-
Oväntat fynd av små musslor i svenska sjöar
Små ärtmusslor har varit lite av doldisar i svenska vattendrag. Men en studie visar att de är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskare vid Högskolan i Skövde har nu lyckats kartlägga musslornas utbredning med hjälp av dna-spår.
-
Därför kan olika sjöfåglar samsas på samma plats
Olika arter sjöfåglar kan leva tillsammans på små och isolerade öar – trots att de konkurrerar om samma föda. En ny matematisk modell, som utvecklats av forskare vid bland annat Uppsala universitet, kan hjälpa till att förklara hur sådan samexistens i naturen är möjlig.
-
Sura jordar kan bli ett växande problem
Sura sulfatjordar kallas ibland de värsta jordarna i världen eftersom de utgör ett hot mot ekosystemen. En ny avhandling vid Linnéuniversitetet har nu undersökt spridningen längs Sveriges kuster. I takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker riskerar dessa jordar att bli ett större...
-
Små djur avslöjar hur ekosystem fungerar
Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.
-
Utrotning av fågelarter stör ekosystemen
Människan har utrotat hundratals fågelarter. Men när de försvinner blir fåglarnas viktiga jobbuppgifter i naturen inte utförda. Det leder i sin tur till störningar i ekosystemen, visar en studie med forskare från Göteborgs universitet.
-
Lysräkor visar vägen till marin klimatanpassning
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
-
Mycket miljögifter i musslor efter oljeutsläpp
Oljespillet utanför Blekinges kust i höstas märks nu hos blåmusslor i området. Analyser visar att de innehåller höga halter miljögifter, som även kan påverka djur som äter musslorna.
-
Sura jordar viktiga för lagring av kol
Sura sulfatjordar – som är vanliga i världen – spelar roll för att fånga in och lagra kol, visar en studie. Resultaten är en pusselbit för att förstå kolets globala kretslopp.
-
Därför frodas tamkaniner i det vilda
I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
-
Stora mängder metan kvar i havet efter gasläckan
Upp till 50 000 ton metan blev kvar i havet efter att Nord Stream-ledningen i Östersjön exploderade, enligt en studie. Det är ännu oklart hur läckan påverkar det marina livet.