Forskning om ekosystem

Tillståndet för fisk- och skaldjur i svenska hav och sötvatten är i stort sett oförändrat, enligt årets Fiskbarometer från SLU. Men flera bestånd är fortfarande utanför biologiskt säkra gränser – särskilt i Östersjön. Samtidigt är situationen för den kustnära siken fortsatt...

Mangroveskogarnas tidvattenmiljö fungerar som barnkammare för många fiskarter. En studie från Göteborgs universitet visar nu att hotet mot de viktiga ekosystemen ökar i takt med klimatförändringar och varmare hav.

Sillen i Östersjön skiljer sig genetiskt åt och är anpassad till lokala skillnader i salthalt och temperatur. Samtidigt kan vissa bestånd blanda sig med varandra, enligt en studie från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskare vid KTH ser en möjlig lösning på de stora mängder fosfor som leder till övergödning av Östersjön. Genom att ta tillvara fosforn skulle Europas beroende av fosfatbrytning kunna minska, samtidigt som havets ekosystem förbättras.

Bekämpningsmedel kan påverka markens ekosystem, enligt en studie där forskare undersökt jord från 26 länder i Europa. De fann att 70 procent av jordproverna var kontaminerade, något som kan störa nyttiga organismer i marken och försämra jordens naturliga bördighet.

Gamla luftfilter kan fungera som en ekologisk tidskapsel. Det visar ett exempel där forskare hittat luftfilter som ursprungligen mätte radioaktivt nedfall – och som visar sig innehålla årtionden av bevarat dna från växter, svampar och djur. "En lyckträff", enligt forskarna.

Konkurrensen om nektar och pollen skärps när många bikupor placeras ut i ett område. En studie visar att fler honungsbin på irländska hedar påverkar vilda humlor, som både ändrar beteende och storlek.

Att minska övergödningen i Östersjön handlar inte bara om utsläpp. En ny studie visar att rätt fiskeförvaltning kan hjälpa ekosystemet att reglera algblomning, genom att småfisk inte äter upp djurplankton. Resultatet kan bli klarare havsvatten.

Utbyggnaden av vattenkraft under 1900-talet slog hårt mot vildlaxen i Norrlands älvar. Förlusten av laxen påverkade inte bara ekosystemen, utan också livsstilen och de kulturella värden som vuxit fram kring laxfisket. Det visar en avhandling i historia vid Luleå tekniska universitet.

Återställning av skadade ekosystem är viktigt för att stärka den biologiska mångfalden. Men enligt en ny studie kan sådana insatser även öka risken för att sjukdomar sprids från djur till människa. Därför bör risken för zoonoser beaktas redan i planeringen av restaureringsprojekt,...

Klimatdriven syrebrist i Svarta havet för tusentals år sedan ledde till en kraftig ökning av mikroorganismer som producerar det starka nervgiftet metylkvicksilver. En ny studie visar att liknande processer kan vara på väg att upprepas i dagens varmare hav.

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

När trålfisket begränsades i Kosterhavets nationalpark började bottenlevande arter som anemoner och koraller att återhämta sig. Samtidigt trängs värmekänsliga djur undan från grunda vatten till följd av klimatförändringar. Det visar en studie från Göteborgs universitet, där forskare...

Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.

När data från miljontals sjöar kombineras i globala modeller – så kallade ”Über-sjöar” – får forskare en ny bild av sötvattensystemens roll i ett förändrat klimat. Det visar en internationell studie ledd från Umeå universitet.

Höga halter av PFAS-kemikalier har hittats hos både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie vid SLU visar att sorkarna kan ha fått leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber till följd av föroreningarna.