Hjärnan
-
Inflammation förstärker riskfaktorer vid schizofreni
Genetiska förändringar kan öka risken att drabbas av schizofreni. Nu visar forskning att inflammation förstärker effekten av den riskvariant som kopplas till sjukdomen. Fynden väcker hopp om bättre behandlingar.
-
Cell kan förklara varför hjärntumören glioblastom kommer tillbaka
En stamcellsliknande tumörcell kan påverka spridningen av glioblastom, den mest aggressiva formen av hjärntumör. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Celler i hjärnan ser till att vi får feber
Det har länge funnits frågetecken kring vilka organ som är inblandade vid feber. Nu finns svaret. Forskare har identifierat de celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion.
-
Det här händer i hjärnan när vi hjälper människor i fara
Skulle du försöka rädda någon som ramlat ner på ett tunnelbanespår? Och vad händer i våra hjärnor när vi fattar ett osjälviskt beslut att hjälpa andra människor som är i livsfara? Det har forskare tagit reda på.
-
Afasi efter stroke fortfarande vanligt
Strokefallen har minskat under de senaste årtiondena i höginkomstländer. Men den andel som får afasi efter stroke har inte minskat. Fortfarande drabbas tre av tio. Här är möjliga förklaringar till det, enligt forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
-
Ny bild av hur vår hörsel fungerar
En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare trott. Upptäckten kan göra det möjligt att förbättra de implantat som används som hörselhjälpmedel idag.
-
Protein kopplas till ångest och PTSD
Vissa människor, som de med PTSD, plågas mer än andra av ångest och skrämmande minnen. Att vissa är mer utsatta skulle delvis kunna förklaras av ett speciellt protein, i alla fall enligt en råttstudie.
-
Vi agerar själviskt – och tycker att vi är osjälviska
Vi kan fatta ett egoistiskt beslut och samtidigt vara övertygade om att vi agerar för allas bästa.
-
Enkelt blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom
Cirka 80 procent av personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i tidig medelålder. Nu visar en studie att ett enkelt blodprov kan upptäcka sjukdomen. Detta ökar möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp.
-
Bättre hörsel med öron som en krokodil
Krokodiler har bra hörsel livet ut. Tricket – som människor inte kan – är att bilda nya hårceller i örat. Kunskap om hur krokodilerna gör kan hjälpa människor med nedsatt hörsel.
-
Våra ögonrörelser hjälper oss att minnas
För att plocka fram ett minne flyttar sig blicken på samma sätt som när minnet skapades. Resultaten från en studie vid Lunds universitet ger ny inblick i hur vi genererar och återskapar vår omvärld.
-
Hjärnan läker dåligt efter skallskador
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens. Det har en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på.
-
Diabetes plus hjärt-kärlsjukdom ökar risk för demens
Att ha minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke ökar risken att utveckla demens, visar en studie från Karolinska Institutet. Bara en så kallad kardiometabol sjukdom går däremot inte att koppla till en ökad risk för att utveckla demens.
-
Ett blodprov kan visa hur allvarlig en skallskada är
En skallskada - även en mildare hjärnskakning - kan få stora konsekvenser. Forskare har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig skadan är.
-
Psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symtom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva...
-
Samma dofter gillas över hela världen
Oavsett vilken kultur en person tillhör visar de upp liknande förkärlek för vissa dofter. Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen.