Forskning om insekter

Allt fler träd i Europa dör på grund av insektsangrepp. Barrträd är mest utsatta och ett varmare klimat driver på utvecklingen. Det visar en internationell studie där forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, deltagit.

Forskare har för första gången upptäckt granbarkborreangrepp från luften redan i ett tidigt skede. Ljusreflektioner från barren avslöjar de drabbade träden – en metod som kan förbättra bekämpningen av insekten som orsakar stora skador på skogen.

Vedlevande skalbaggar som lever inne i träd är svåra att inventera. För första gången i Sverige – och även internationellt – har forskare testat hur effektiva doftfällor är för uppgiften. Resultaten visar att metoden är lovande inför framtiden.

I städer där gamla träd är sällsynta kan särskilda mulmlådor erbjuda ett nytt hem för arter som annars lever i trädhål. Men för att dessa arter ska trivas krävs både genomtänkt design – och rätt placering.

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.

Granbarkborrar är ökända för att döda miljontals träd i Sverige. En studie visar nu att de också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsområden kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade...

Förändrad markanvändning minskar inte bara antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Särkilt hotade är fjärilar med speciella krav på sin livsmiljö. Det visar en studie vid Lunds universitet.

När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.

Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens...

Dykarskalbaggar är välkända inslag i den svenska sommaren – men deras evolutionära släktskap har länge förbryllat forskare. En genetisk studie kastar nu nytt ljus över denna artrika familj bland vattenlevande skalbaggar.

Många bin lever i sandig mark, men i takt med att städer växer kan deras livsmiljöer hotas. En studie som undersökt marklevande bin i ett område i Uppsala visar en dramatisk minskning av deras boplatser.

Länge har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. En forskningsöversikt visar att nattens pollinatörer, som malar och nattfjärilar, spelar en större roll än vi tidigare kanske trott. Faktum är att de är lika...

Många skalbaggar och svampar som lever av döda träd är i dag hotade. För att de ska överleva krävs inte bara att död ved finns kvar i skogen – även det omgivande landskapet är viktigt. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Med fejkad mage och håriga ben försöker honflugor se maffiga ut för att locka till sig kavaljerer och friargåvor. Men hanarna har i sin tur skärpt synen för att avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.

Granbarkborrar ställer till bekymmer för skogsbruket och forskare vill veta om skalbaggarna även kan föröka sig i importerade contortatallar. En studie vid SLU visar dock att dessa träd inte bidrar till att de små skadegörarna blir fler.

Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.