Media och kommunikation
-
Nostalgi präglar högerkonservativ nyhetssajt
Det var bättre förr. I nyhetssajten Samtidens artiklar vilar ett nostalgiskt skimmer över en homogen svensk identitet, enligt en studie.
-
AI-verktyg läser av känslor och kroppsspråk
Ett AI-system som kan läsa av och sammanfatta känslor och utvecklas just nu vid Stockholms universitet. Verktyget är tänkt att användas av terapeuter, särskilt vid internetbaserad terapi.
-
Kroppskameror på ordningsvakter – en utveckling att hålla ögonen på
Ett extra vakande öga på uniformsbröstet – allt fler ordningsvakter bär så kallade kroppskameror med inspelningsfunktion. Men det finns risker med utvecklingen, bland annat gällande etik och rättssäkerhet. Och ordningsvakterna själva är inte odelat positivt inställda till kamerorna,...
-
Allt fler prenumererar på dagstidningar
Fler prenumererar på dagstidningar. Och befolkningen i Sverige ägnar överlag mer tid åt medier jämfört med hur det var före pandemin. Det framgår av statistik från Göteborgs universitet.
-
Det avgör vem som blir politiskt aktiv, exempelvis i Ryssland
Vem blir politiskt aktiv? I Ryssland och många andra länder är politiskt engagemang ett privilegium för de redan privilegierade – de som har hög status och tillhör de rätta sociala nätverken. Det är slutsatsen i en ny avhandling.
-
Så använder Putin den stora lögnen som metod
Vladimir Putin ljuger öppet om kriget i Ukraina. Men det stora ohämmade ljugandet, även om stora saker som går att kontrollera och avfärda, är inget nytt i politiken. Det säger Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola.
-
Våld felbedöms – AI kan korrigera
AI, artificiell intelligens, verkar kunna göra en mer korrekt bedömning av allvaret i våldshändelser än människor gör, enligt två studier från Lunds universitet.
-
Därför är Ukrainas krigskommunikation unik
Välregisserade videor, bilder på friande soldater, statistik över döda. Ukrainas kommunikation utåt kring kriget är på många sätt unik i världen. Här är skälen till det, enligt Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
-
Digital övervakning − ett nödvändigt ont, enligt många
Den digitala övervakningen ökar konstant. Vissa människor vill göra motstånd och begränsa övervakningen. Men många ser också övervakningen som ett nödvändigt ont, enligt forskare.
-
Förståelse av drivkrafter på sociala medier viktigt vid kriser
Varför deltar vissa sociala medier-användare i debatter om vaccinationer? En studie har undersökt motiven bakom inläggen – något som kan vara nyckeln till om myndigheter ska lyckas nå ut med information under kriser.
-
Nyfikenhet och skepsis får svenskar att följa ryska medier
Långtifrån alla håller med om budskapen, men vill ändå ha koll. Andra är skeptiska till etablerade medier. Det finns en stor variation bakom svenskarnas vilja att ta del av ryska mediekanaler, visar en studie från Försvarshögskolan.
-
Ny metod kan hjälpa utvecklare av indiespel att nå sin publik
Utvecklare av oberoende dator- eller mobilspel kan ha svårt att få nya betalande användare. Forskare har nu tagit fram en metod och ett verktyg som kan användas för spelanalyser vid publicering av så kallade indiespel.
-
AI-chatt slår igenom med dunder och brak – så smart är den
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver "läskigt bra" och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
-
Love Actually och Livet är underbart − därför lockar julfilmerna
Läge för soffmys med Love Actually i mellandagarna? Eller julglädje och julångest med hjälp av Fanny och Alexander? Här är skälen till att julfilmerna fortsätter att vara standard i tevetablån.
-
Ord byts ut – så sker högerextrem radikalisering på nätet
Forskare har analyserat 20 års diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur det går till när medlemmar socialiseras in i allt mer extrema åsikter. Till exempel syns hur deltagare i forumet bit för bit ändrar sina ordval.
-
Dålig information om covid-19 under första året
Informationen på webben om coronaviruset i början av pandemin var bristfällig på många håll i världen, visar en forskningsgenomgång.