Växter

Ett vanligt mönster är att den biologiska mångfalden minskar ju längre norrut man kommer. Men i en ny studie bjuder svenska ekskogar på en överraskning. I mer nordliga områden finns större artrikedom jämfört med södra Sverige.

Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.

Alla kornets gener har nu kartlagts genom ett stort forskningssamarbete. Resultaten banar väg för effektivare växtförädling för att möta hot från skadeinsekter och klimatförändringar.

Sugen på en tångburgare eller en proteinsmoothie från havet? Det skulle nämligen kunna bli framtidens mat. Genom en ny metod har forskare vid Chalmers lyckats utvinna betydligt mer protein från havssallat, som kan bli ett nytt vegetariskt alternativ till kött.

Ibland är växter så snarlika varandra att metoderna som botanikern Carl von Linné utvecklade för artbestämning inte räcker till. I en avhandling från Göteborgs universitet har helt nya arter av asterfamiljen upptäckts med hjälp av förfinad dna-teknik.

Vad får skogsväxter som teveronika och revsmörblomma att röra sig västerut i Europa? Svaret är inte högre temperaturer. Flytten till nya platser beror snarare på kvävenedfall från luftföroreningar, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Ibland måste humlor vara på hugget och anstränga sig lite extra. För att skaka loss pollen från lite besvärliga växter kan de ta sina flygmuskler till hjälp. Det visar en studie från Uppsala universitet.

Kustnära strandängar i Sverige växer igen i allt högre takt. Effekterna kan bli allvarliga för specialiserade växtarter, menar forskare vid Stockholms universitet. Många är redan hårt trängda när vassen breder ut sig.

Försommarens blomsterprakt märks extra långt norrut i år. Förklaringen är att sol och värme i maj gav naturens växter en rejäl skjuts. Men den tidiga starten gör att många växter redan blommat över.

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga personer rapporterat in under Valborgshelgen. Med hjälp av observationerna ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i olika delar av landet vid...

Den invasiva arten renkavle kan innebära ett hot mot skördar. Forskare vid Blekinge tekniska högskola har nu tagit hjälp av drönare och AI för att spåra den svårupptäckta växten.

Ett team med över 70 forskare från olika länder har simulerat effekterna av ett uppvärmt klimat i 28 områden med tundra runt om i världen, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande. För att göra detta har forskarna använt sig av så...

Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare...

I Storbritannien ses en ökning av växt- och djurarter – trots förändrade livsmiljöer. Men det behöver inte vara goda nyheter för den biologiska mångfalden. En del arter kan gynnas lokalt av nya miljöer samtidigt som specialiserade arter...

Död ved behövs för biologisk mångfald, men för många arter fungerar inte vilket dött träd som helst. En studie visar att gamla och eldhärjade tallar är hem till flera rödlistade lavar, som riskerar att dö ut om deras livsmiljöer...

Kelpskogar – som är viktiga för havens ekosystem – är betydligt äldre än vad forskare trott. Det visar nya fossilfynd från Stilla havet.