En modell i plast av ett par lungor.
Lungcancer kan bete sig annorlunda hos äldre personer jämfört med yngre. Forskare kan nu ha hittat en viktig del av mekanismen bakom det. Bild: Robina Weermeijer, Unsplash.
Texten baseras på en nyhet från Göteborgs universitet

Läs mer om vårt innehåll.

Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk och återfall vid lungcancer. Fynden skulle kunna leda till bättre behandlingar inom det som kallas precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.

Lungcancer är en sjukdom som drabbar främst äldre människor. Trots det bygger många laboratoriestudier på experimentella djurförsök med unga djur.

För att bättre spegla sjukdomens verklighet jämförde forskarna lungtumörer i unga och äldre möss. Därtill analyserades data rörande cirka tusen lungcancerpatienter i Halland och Västra Götaland.

Spridda tumörer hos äldre

Resultaten pekar på tydliga mönster. Hos äldre individer var tumörerna ofta mindre och växte långsammare. Samtidigt var sjukdomen längre gången när den upptäcktes. Den hade också oftare spritts till andra organ.

– Det här hjälper till att förklara en paradox som läkare ofta ser, att äldre patienter kan diagnostiseras med en liten och långsamt växande primärtumör, som dock redan spritt sig till långt bortom lungan, exempelvis till hjärna, lever och ben, säger Volkan Sayin, docent vid Göteborgs universitet.

Larmsystem kapas av tumören

Studien visar hur åldrandet förändrar lungcancerns biologi och gör tumörer mer benägna att sprida sig. Forskarna identifierade en molekylär signalväg, en komplex kedja av reaktioner och interaktioner, där ett specifikt stress-responsprotein, ATF4, var centralt.

Vid normala fysiologiska förhållanden utgör ATF4 ett slags larmcentral som reagerar på exempelvis näringsbrist, viruspartiklar eller ansamling av felveckade proteiner. Det aktiverar en skyddande och åtgärdande respons, säger Volkan Sayin.

– Hos äldre patienter kapas det här larmsystemet av tumören, och tumörcellerna får hjälp att lägga om sin metabolism. Tumören växer inte fortare men den metabola omläggningen ger tumörcellerna förmågan att sprida sig och bilda dottersvulster på andra platser i kroppen.

Kan vara viktig markör

Tumörer från äldre individer i studien, både möss och människor, visade högre nivåer av ATF4. Höga nivåer av ATF4 var dessutom kopplade till ökade återfall efter lungkirurgi samt sämre överlevnad hos patienter med lungadenokarcinom, den vanligaste formen av lungcancer.

– Våra resultat tyder på att ATF4 inte bara är en del av mekanismen bakom spridningen av lungcancer utan också kan fungera som en markör för mer aggressiv sjukdom, säger Clotilde Wiel, docent vid Göteborgs universitet.

Minskad spridning hos möss

Studien banar, enligt forskarna, väg för en behandlingsstrategi som tar sikte på det åldersrelaterade signalsystem som cancertumören har kapat. Genom att blockera ATF4, eller en specifik metabol process som ATF4 styr, med läkemedel kunde forskarna kraftigt reducera spridningen av gamla tumörer hos möss.

Tidigare har det varit oklart varför studier med liknande läkemedel i stor utsträckning har misslyckats när de har gjorts på människor. De nya resultaten talar för en mer riktad behandling, säger Clotilde Wiel.

– Våra resultat tyder på att dessa läkemedel kan fungera betydligt bättre om de används mer precist, till exempel hos äldre patienter vars tumörer uppvisar hög ATF4-aktivitet.

Åldrande förändrar tumörer

Behandling med kemoterapi och strålning är inriktad på snabbväxande tumörer, alltså inte den typ av lungcancertumörer som är vanligast hos äldre människor. Forskning och läkemedelsutveckling behöver generellt ta mer hänsyn till biologiskt åldrande, menar forskarna. 

– Det är helt uppenbart att normalt åldrande fundamentalt förändrar hur tumörer utvecklas, ett område där vi i dag saknar kunskap och där relativt lite forskning görs då det rör sig om kostsamma studier som tar lång tid, säger Volkan Sayin.

Vetenskaplig artikel:

Ageing promotes metastasis via activation of the integrated stress responseNature.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera