Män med kraftigt nedsatt fertilitet löper större risk att få tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer, enligt forskning från Lunds universitet.
Ett relativt nytt forskningsområde inom reproduktiv hälsa är sambandet mellan manlig infertilitet och ökad risk för sjukdom. Tidigare studier har visat en tydlig koppling mellan lägre manlig fertilitet och risken att drabbas av diabetes, hjärtkärlsjukdom och metabolisk ohälsa, cancer i reproduktionsorganen och förkortad livslängd.
Kan vara varningssignal
Män som helt saknar spermier i sädesvätskan tillhör den grupp som är mest utsatt för flera allvarliga sjukdomar, medan män med god spermiekvalitet i genomsnitt lever längre. Det har lett till att forskare allt oftare diskuterar om manlig fertilitet kan fungera som en tidig varningssignal, en biologisk markör, för den allmänna hälsan.
– Den reproduktiva förmågan hänger ihop med människans genetiska uppsättning. En teori kan vara att om något går fel på genetisk nivå, vilket kan visa sig som nedsatt spermakvalitet, kan även andra system i kroppen påverkas och öka risken för sjukdom, säger Angel Elenkov, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum, Region Skåne.
Även epigenetiska mekanismer, alltså hur gener regleras och påverkas av till exempel miljö och livsstil utan att arvsmassan ändras, samt livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, alkohol och fysisk inaktivitet är kopplade till sämre spermakvalitet.
Klart ökad risk
Det har tidigare framkommit att män med kraftigt nedsatt fertilitet har en ökad risk att drabbas av testikel- och prostatacancer.
– Därför ville vi i vår studie undersöka om det även finns en koppling till andra cancerformer, säger Michael Kitlinski, läkarstuderande och forskare vid Lunds universitet.
Genom registerdata analyserade forskarna data från över 1,1 miljon svenska män som fick sitt första barn mellan 1994 och 2014.
Av dessa blev 14 540 föräldrar med hjälp av ICSI. Det är en variant av IVF, provrörsbefruktning, där en enskild spermie injiceras direkt in i ett ägg. Metoden används vid svår manlig infertilitet, till exempel vid mycket lågt spermieantal eller nedsatt spermierörlighet.
Alla män samkördes därefter mot det nationella cancerregistret som visade en signifikant ökad risk för tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer för de män som hade blivit fäder via ICSI. De visade sig löpa nästan dubbelt så hög risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer och en trefaldigad risk för sköldkörtelcancer, jämfört med män som har uppnått faderskap naturligt.
Viktigt för folkhälsan
Även om den relativa cancerrisken är högre hos personer som har genomgått ICSI-behandling är den låg på befolkningsnivå. Cancer är också ovanligt i de studerade männens ålder. Forskarna understryker också att fertilitetsbehandlingen i sig inte orsakar cancer.
– De flesta män som gör en fertilitetsutredning är mellan 30 och 35 år. Syftet är att hjälpa dem att bli pappor och efter det görs ingen uppföljning av deras hälsa. Med tanke på att speciellt tjock- och ändtarmscancer, men även skölkkörtelcancer, är sjukdomar som ökar bland yngre är fynden viktiga ur ett folkhälsoperspektiv eftersom de skulle kunna förhindras genom tidig screening, säger Angel Elenkov.
Nästa steg för forskarna är att ytterligare ringa in riskgrupper genom att identifiera biomarkörer, genetiska mutationer, epigenetik och miljöfaktorer.
Vetenskaplig artikel:
Risk of non-reproductive cancer in men from couples conceiving through assisted reproduction: a Swedish nation-based register study, European Journal of Epidemiology.
