Forskning visar att grundskolornas beredskapsplaner vid kris främst har fokus på praktiska åtgärder vid dödsfall. Men ofta saknas tydliga rutiner för långsiktigt stöd till barn i sorg.
I en studie från Uppsala universitet har forskare analyserat 45 krisplaner från svenska grundskolor.
Resultaten visar att de flesta beredskapsplaner innehåller checklistor för hur skolan ska agera vid dödsfall. Det finns också rutiner för minnesstunder och andra ceremonier. Däremot är beskrivningarna av psykosocialt stöd ofta begränsade, otydliga eller saknas helt, särskilt när det gäller uppföljning och långsiktigt stöd till elever.
– Skolan spelar en avgörande roll i att stödja barn i sorg. Tidigare forskning visar att när stödet brister finns risk för långvariga konsekvenser för barns psykiska hälsa och skolgång. Samtidigt kan rätt stöd bidra till återhämtning och stärkt välmående, säger forskaren Rakel Eklund vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Barns sorg är komplex
De krisplaner som tar upp sorgearbete bygger ofta på äldre teorier där sorg beskrivs som en linjär process i olika faser. Modern forskning visar dock att barns sorg är mer komplex och varierar över tid. Studien pekar också på att barns egna perspektiv och delaktighet sällan lyfts fram i planerna.
Forskarna efterlyser därför uppdaterade riktlinjer för skolors krisarbete, där även död och sorg inkluderas.
– Modern forskning måste integreras, ett långsiktigt psykosocialt stöd tydliggöras och barns egna röster måste få större utrymme. Ett mer sammanhållet och kunskapsbaserat arbete kan ge bättre förutsättningar för att möta barns behov vid sorg och förlust i skolmiljön, säger Rakel Eklund.
Skolorna valdes ut slumpmässigt från Norrland, Svealand och Götaland, med 15 skolor från varje region. Forskarna kontaktade totalt 73 skolor för att få in 45 krisplaner till studien.
Vetenskaplig artikel:
Crisis management plans in Swedish compulsory schools: Do they address death and grief? Death Studies.
