Klimatförändringar försämrar folkhälsan och kan leda till förtida död. Samtidigt står sjukvården själv för stora utsläpp. Studier av intensiv- och operationsvård i Sverige visar att över 60 procent av klimatpåverkan kommer från en växande mängd engångsprodukter.
Linn Hemberg, som har en bakgrund inom miljövetenskap, har i en avhandling vid Lunds universitet beräknat klimatpåverkan från intensivvård och kirurgi. Det har hon gjort med hjälp av livscykelanalyser, en metod som gör det möjligt att uppskatta den samlade klimatpåverkan – från råvaruutvinning och tillverkning till användning och avfallshantering.
– I dag står sjukvården för omkring fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är faktiskt mer än flyget och sjöfarten tillsammans. Jag tror att sjukvården länge har kommit undan med resursslöseri eftersom verksamheten handlar om att rädda liv, säger Linn Hemberg i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Stor mängd engångsprodukter
I analyserna ingår instrument och förbrukningsmaterial, energianvändning och ventilation, medicinsk bilddiagnostik, narkosgaser samt läkemedel och vätskor.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan Sverige och många andra länder. I Sverige är den viktigaste åtgärden att minska användningen av engångsprodukter, som står för 63 procent av klimatpåverkan från intensivvården. Internationellt är det i stället energianvändningen som står för den största delen av utsläppen.
Avhandlingen pekar också ut konkreta utsläppskällor inom intensivvården. I topp finns engångshandskar, plastförkläden, sprutor, kompresser och tvättlappar – produkter som ibland används mer än nödvändigt. En del av engångsartiklarna skulle också kunna ersättas med flergångsalternativ.
Vanor bakom materialval
När Linn Hemberg har träffat personal på sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö har hon sett att det ofta är tradition och personliga preferenser som styr inköp till materialförråd och operationssalar.
– Jag vill inte skuldbelägga vårdpersonalen, de sliter redan hårt i sin vardag. Men det handlar ofta om vanor. Därför behövs mer utbildning, även för inköpare, och på politisk nivå behöver man lösa infrastrukturen så att de nödvändiga förändringarna faktiskt går att genomföra, säger Linn Hemberg.
Miljötänkande behöver komma in tidigt
Linn Hemberg lyfter fram att miljö- och klimatpåverkan borde kunna vägas in tidigare i olika beslut. Om två behandlingsalternativ ger lika god vård för patienten borde även klimatpåverkan kunna vara en del av beslutsunderlaget, menar hon. På så sätt skulle vården kunna minska sina utsläpp utan att tumma på kvalitet eller patientsäkerhet.
En viktig etisk ledstjärna inom sjukvården är den så kallade ”do no harm”-principen, att inte orsaka någon skada. Och enligt Hemberg handlar åtgärder för att minska sjukvårdens klimatpåverkan inte bara om miljön, utan också om att förebygga ohälsa. Klimatförändringarna i världen gör att fler människor blir sjuka och dör i förtid till följd av exempelvis värmeböljor och luftföroreningar, vilket kan öka trycket på vården.
– I dag behöver principen ”first, do no harm” tolkas bredare. Det handlar inte bara om att inte skada den enskilda patienten, utan om att värna folkhälsan i ett längre perspektiv och även hälsan hos framtida generationer, säger Linn Hemberg.
Sjukvårdens klimatpåverkan
Hälso- och sjukvården i världen står för knappt 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Om den globala sjukvårdssektorn vore ett land skulle den vara världens femte största utsläppare.
Den största delen av utsläppen kommer från värdekedjan, det vill säga produktionen av de varor och tjänster som används i vården. En betydande del kommer också från energiförbrukning, både i värdekedjan och på sjukhusen.
Även i Sverige bedöms hälso- och sjukvården stå för omkring 4–5 procent av de nationella växthusgasutsläppen, enligt internationella och svenska sammanställningar. Här domineras klimatpåverkan av förbrukningsmaterial snarare än av energianvändning i vårdens lokaler, vilket beror på att elen till stor del kommer från förnybar energi.
Avhandling:
Critical Care, Critical Emissions: Applying life cycle assessment on intensive and perioperative care, Lunds universitet.
