Allt fler fiskar släpps tillbaka till vattnet efter att de fångats, och många tycks återhämta sig bra. Det visar en avhandling som undersökt över en miljon rapporterade fångster från fritidsfiskare.
Många fritidsfiskare rapporterar numera sina fångster digitalt. I en avhandling har forskaren Henrik Flink analyserat sådana fångstrapporter från omkring 1 500 fiskeområden i Sverige. Syftet var att förstå hur fritidsfiske påverkar fiskbestånden – ett fält där kunskapen länge varit begränsad eftersom data om fångster och fisketryck varit svåra att samla in i stor skala.
Genom att kombinera fångstdata med oberoende provfiskedata och klimatdata har avhandlingen kunnat koppla fritidsfiskets omfattning till hur fiskbestånden faktiskt ser ut – och under vilka förhållanden fisket sker. Uppgifter om mer än en miljon fångade fiskar under de senaste 15 åren ingår i materialet.
Större individer och rovfiskar dominerar
Resultaten visar att fritidsfisket inte är slumpmässigt. Fångsterna domineras av rovfiskar som abborre och gös, medan andra vanliga arter som mört och gärs fångas betydligt mer sällan.
– Fisket riktas mot specifika delar av ekosystemet, vilket kan påverka både beståndens struktur och deras långsiktiga hållbarhet. Över tid kan denna selektivitet leda till evolutionära förändringar i fiskarnas egenskaper, till exempel hur snabbt de växer och när de blir könsmogna, säger Henrik Flink, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Vattentemperatur styr fisket
Fångsten av olika arter varierar tydligt med vattentemperaturen. Kall- och svalvattenarter som regnbåge, öring och harr fångas främst vid måttliga temperaturer, även om de också förekommer när vattnet är varmare.
Gädda fångas mest vid något högre temperaturer, medan fångsterna av abborre och gös ökar ju varmare vattnet blir. Fisketrycket varierar också över tid och är starkt kopplat till temperaturen.
Generellt är fisket mer intensivt och fångsterna större under varmare perioder. Det innebär att trycket på fiskbestånden ofta är som störst under perioder när många fiskarter är mer känsliga för stress i samband med återutsättning.
Fler fiskar släpps tillbaka
Samtidigt visar fångstrapporterna att andelen fisk som återutsätts har ökat kraftigt över tid – från 53 procent under 2011 till 71 procent under 2024. Vad ökningen beror på framgår inte av materialet, men den följer en trend som observerats i flera länder. Enligt Henrik Flink kan det bero på förändrade normer inom fritidsfisket.
– I dag släpps en majoritet av den fångade fisken tillbaka, vilket minskar det direkta uttaget men gör det allt viktigare att förstå hur fisken påverkas av själva fångst- och återutsättningsprocessen, säger han.
För att undersöka effekterna av återutsättning har Henrik Flink genomfört flera experimentella studier. Resultaten visar att fisken ofta kan återhämta sig efter att ha fångats och släppts tillbaka.
I en studie på gädda, där fisk fångades med spö och återutsattes strax före lek, sågs inga långsiktiga effekter på fortplantningen. En annan studie på regnbåge visade att kortvarig luftexponering i samband med fångst och återutsättning inte gav några långsiktiga effekter på fiskarnas kognitiva förmåga.
– Fiskar som exponerades för luft under hanteringen uppvisade visserligen tillfälligt försämrat arbetsminne några timmar senare, men återhämtade sig snabbt.
Bidrar till hållbar förvaltning
Genom att kombinera storskaliga data med experiment och modellering visar avhandlingen att fritidsfiskets effekter inte bara beror på hur många fiskar som tas upp, utan också på vilka arter som fångas och hur fisket bedrivs.
– Det innebär att fiskförvaltningen i större utsträckning behöver ta hänsyn till selektivitet och potentiella konsekvenser av återutsättning. Samtidigt visar mina studier att fritidsfiskare, genom att rapportera sina fångster, bidrar med unik och värdefull kunskap och skapar nya möjligheter för en mer kunskapsbaserad och hållbar förvaltning, säger Henrik Flink.
Materialet bygger på ett forskningssamarbete med iFiske AB som administrerar fiskekort och fångsrapportering.
Tips för att hantera fisken skonsamt
-
1
Ha kvar fisken i vattnet. Ju längre tid fisken är ovanför vattenytan, desto större är risken att den skadas av syrebrist. Håll fisken i eller under vattnet så mycket som möjligt.
-
2
Var försiktig vid varmt vatten. Inför sommaren är det särskilt viktigt att tänka på vattentemperaturen. När vattnet blir varmt minskar ofta syrehalten, samtidigt som fiskens ämnesomsättning ökar. Det gör att fisken kan bli mer känslig för stress och behöva längre tid för att återhämta sig.
-
3
Minska hanteringstiden. Fiskar blir stressade av att fångas och tas upp ur vattnet. Ju längre tid du hanterar en fisk, desto mer påfrestande är det för den. Det kan ta timmar från att fisken har släppts tillbaka innan den är helt återställd.
-
4
Behandla fisken varsamt. Fiskar är täckta av ett slemlager som skyddar dem mot sjukdomar. Använd blöta händer och en håv med finmaskigt nät vid hantering. Undvik att fisken kommer i kontakt med torra, hårda eller grova ytor som kan skada slemskiktet.
Avhandling:
How recreational fishing affects fish and fisheries, Linnéuniversitetet.
