Ledsen tonårstjej sitter på sitt rum med en mobil i handen.
Bild: Depositphotos
Texten baseras på en nyhet från Lunds universitet

Läs mer om vårt innehåll.

En studie från Lunds universitet visar att barn som tvingas flytta mellan olika familjehem oftare mår sämre. När familjehemsplaceringar bryts förlorar barn både sitt hem, trygghet och viktiga relationer.

Var tredje barn som bor i ett familjehem tvingas till en oväntad flytt när placeringen upphör. En studie har undersökt hur barnen upplever sådana plötsliga uppbrott.

– När vi intervjuade barnen om deras relationer, vardagsliv och strategier för att må bra, stod det klart att barn som har trygga och långsiktiga placeringar har goda förutsättningar att läka och återhämta sig. Barn som tvingats byta familjehem ofta visade sig må sämre och ha lägre självkänsla, säger Amanda Angelöw, psykolog och doktorand i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Barnens trygghet rubbas

Studien visar att barns känsla av tillhörighet i familjehemmet, tillgång till psykologiskt stöd samt kontakt med vänner och andra vuxna är centralt för deras välbefinnande. Samtidigt är det just dessa trygghetsfaktorer som påverkas mest negativt när en placering bryts.

”Jag behöver orka med känslan av att jag är som en loppisdocka som byts till olika ställen. Orka leva med den känslan. Orka flytta så många gånger, byta skola, skaffa nya relationer”, säger ett av de tolv barn i åldern 12–18 år som deltog i studien.

Viktiga relationer bryts

Tidigare studier har sett samband mellan upprepade flyttningar från placeringar och psykisk ohälsa.

– Vår studie tillför barnens egna perspektiv och deras inre erfarenheter, vilket inte fångas i kvantitativa analyser eller standardiserade frågeformulär. Den hjälper oss att förstå varför och hur dessa avbrott allvarligt kan hota barns psykiska hälsa, säger Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi och projektledare för studien.

– Barnen beskriver hur upprepade flyttar bryter skolgången, förstör relationer och urholkar tilliten till vuxna – allt sådant som är avgörande för deras mående och som stödinsatser behöver fokusera på, fortsätter hon.

Stöd behöver stärkas

Enligt forskarna pekar resultaten på flera utvecklingsområden för socialtjänsten. Det kan till exempel handla om att öka stabiliteten i placeringar, säkerställa tillgång till behandling samt att stödja barns möjligheter att behålla relationer till både jämnåriga och vuxna utanför familjehemmet.

Vetenskaplig artikel:

”I’ve Always Managed on My Own”—Exploring Resilience Through the Voices of Children in Foster Care, Adversity and Resilience Science.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera