Patienter som söker akut med diffusa eller ospecifika symtom kan vara känsligare för långa väntetider än andra patientgrupper. Det visar en avhandling om patientflöden på akutmottagningar.
En avhandling från Örebro universitet har undersökt vad som påverkar patientflödet på akutmottagningar och vilken betydelse vistelsetiden faktiskt har för patienterna.
– Tid är viktigt för upplevelsen av ett besök på akuten. Men i många fall lägger vi för mycket fokus på hur lång tid ett akutbesök tar. Den största delen av tiden beror på alla undersökningar som vi gör – undersökningar som de flesta patienter efterfrågar, säger Jonas Andersson, doktorand i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
I sin avhandling konstaterar han att svensk akutsjukvård på många sätt fungerar väl, men också att dagens sätt att mäta kvalitet inte alltid ger hela bilden.
– Total vistelsetid är ett otillräckligt mått för att mäta kvalitet. Det behövs andra indikatorer för att identifiera vilka delar av akutvårdskedjan som fungerar bra och var det finns förbättringspotential, säger Jonas Andersson.
Lång väntan ökar inte dödlighet – men en grupp var mer tidskänslig
Avhandlingen visar att det är svårt att se något tydligt samband mellan fördröjningar i patientflödet och ökad dödlighet generellt.
– När patientens tillstånd verkligen är kritiskt är vi ganska duktiga på att prioritera och hitta snabba vägar till definitiv vård och behandling, säger Jonas Andersson.
Ett resultat som överraskade honom var att de grupper som man ofta tror är mest sårbara för långa vistelsetider på akuten inte stack ut i analyserna. Forskarna såg inte någon uttalad sårbarhet hos till exempel äldre patienter eller patienter som väntar på en vårdplats på sjukhuset. Men en grupp hade en tydligare tidskänslighet:
– Däremot såg vi att patienter som söker akut för ospecifika eller diffusa symtom hade en tydligare tidkänslighet och högre dödlighet än patienter med både bröstsmärta och andningsbesvär.
Vill bidra till bättre upplevelse för patienten
På sikt hoppas Jonas Andersson att forskningen ska kunna bidra till att ge patienter bättre information om hur länge de kan förvänta sig att vara på akuten.
– Det vore också otroligt spännande att fortsätta studera vad som egentligen döljer sig bakom resultaten från de ospecifika symtomen, så att svensk akutsjukvård kan bli ännu bättre på att identifiera tidkritiska sjukdomstillstånd, säger Jonas Andersson.
Avhandling:
Emergency department flow: patterns, predictors and patient outcomes, Örebro universitet.
