Många känner sig ensamma trots att de inte bor ensamma. Det visar en ny studie som också kommit fram till att unga vuxna är den grupp som rapporterar högst nivåer av både ensamhet och låg psykisk hälsa.
Forskare vid Region Värmland och Karlstads universitet har undersökt drygt 6 300 värmlänningar mellan 18 och 90 år som deltog i den regionala folkhälsoenkäten 2022. Forskarna studerade sambandet mellan ensamhet, boendesituation och psykiskt välbefinnande. Totalt uppgav drygt var femte person att de kände sig ensamma.
– Det kanske mest överraskande resultatet är att ensamheten var ungefär lika vanlig, faktiskt lite vanligare, bland personer som lever tillsammans med någon som bland personer som bor ensamma. Det visar att ensamhet är något mycket mer komplext än att bara vara fysiskt ensam, säger Malin Knutz, forskare i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
Ensamhet handlar om mer än fysisk närvaro
Enligt Malin Knutz visar resultaten skillnaden mellan att ha människor omkring sig och att känna sig socialt och emotionellt delaktig.
– Ensamhet handlar inte bara om vem man bor med eller hur många människor man träffar. Det handlar också om att känna sig förstådd, sedd och att uppleva meningsfull gemenskap. Man kan leva i en relation och ändå känna sig ensam, säger hon.
Studien visar också att personer som upplevde ensamhet oftare rapporterade ett sämre psykiskt välbefinnande, oavsett om de bodde ensamma eller tillsammans med någon annan.
Unga vuxna sticker ut
Ensamhet förknippas ofta med hög ålder, men studien visar att problemet berör människor i alla åldrar. Ett tydligt resultat är att unga vuxna mellan 18 och 29 år rapporterade de högsta nivåerna av både ensamhet och låg psykisk hälsa.
– Det är lätt att tänka att unga människor, som har hela framtiden framför sig och ofta stora sociala nätverk, borde må bra. Men våra resultat visar något annat, säger Malin Knutz.
Forskarna tog hänsyn till flera faktorer i analyserna, som utbildningsnivå, ekonomiska svårigheter, socialt stöd, alkoholvanor och långvarig sjukdom. Men sambandet mellan ensamhet, boendesituation och sämre psykiskt välbefinnande kvarstod ändå.
– I den här studien kan vi inte säga exakt varför unga vuxna känner sig mer ensamma. Men resultaten visar att ensamhet inte kan förklaras av enbart ekonomiska eller sociala faktorer. Det finns något mer som handlar om relationer, tillhörighet och att känna sig sedd i vardagen.
Viktigt för folkhälsoarbetet
Ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem och Malin Knutz hoppas att studien kan bidra till att synliggöra den ofrivilliga ensamhetens komplexitet, konsekvenser och behovet av förebyggande insatser.
– Samhället har ett ansvar att synliggöra ensamhetens olika dimensioner och skapa miljöer där människor kan bygga meningsfulla relationer, säger Malin Knutz. Att känna tillhörighet är grundläggande för vårt välbefinnande. Relationer, nätverk, föreningsliv, studier och arbetsplatser spelar stor roll. Människor behöver få vara en del av något större – känna att de får bidra och att någon ser dem.
Ett viktigt steg är att skapa sammanhang där människor känner att de hör hemma, menar Malin Knutz. Om hon skulle sammanfatta studiens viktigaste slutsats i en mening blir den:
– Ensamhet handlar inte främst om att vara ensam, utan om att sakna den gemenskap och tillhörighet som människor behöver för att må bra.
Vetenskaplig artikel:
Loneliness, living alone and mental well-being: findings from a population-based study in Sweden, Scandinavian Journal of Public Health.
