Kalavverkning har lett till att hänglavarna blivit betydligt färre i Sveriges barrskogar. Nu visar ett långvarigt fältexperiment att hyggesfritt skogsbruk kan vara ett effektivt sätt att bevara och gynna lavarna.
Hänglavar spelar en viktig roll i barrskogarnas ekosystem. De ger föda, livsmiljöer och bomaterial åt däggdjur, fåglar, insekter och spindlar.
– De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Kraftig gallring minskade hänglavar
Ett fältexperiment visar att hänglavar gynnas av hyggesfritt skogsbruk. Forskarna anlade 15 provytor i gammal grandominerad skog i Vindeln i Västerbotten. Ytor där en tredjedel respektive två tredjedelar av träden avverkades jämfördes med ytor som inte gallrades alls.
Under elva år följde forskarna hur skogens struktur, temperatur och ljusförhållanden påverkade hänglavarna.
– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.
Studien visar att mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring. De återhämtade sig sedan och ökade igen, särskilt längre ner på träden. En måttlig gallring ökade den totala mängden hänglavar per hektar. Vid kraftig gallring minskade däremot hänglavarna eftersom färre träd fanns kvar och fler lavar blåste ner.
– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.
Tagellavar klarade sig bättre
Lavar är organismer som består av svamp och alger, eller cyanobakterier, i symbios. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallring än den ljusa garnlaven. En förklaring kan vara att tagellavarnas melaninpigment gör att algerna får mindre ljus, vilket gör att de har lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar. I gallrad skog med bättre ljustillgång kan däremot fotosyntesen och tillväxten öka.
– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.
Långtidsstudien mellan 2008 och 2019 är ett samarbete mellan Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences.
Vetenskaplig artikel:
Canopy structure and microclimate drive long-term dynamics of hair lichens after partial cutting, Forest Ecology and Management.
