Myrar lagrar stora mängder kol, men klimatförändringar kan påverka hur mycket som stannar i marken. En avhandling från SLU visar att samspelet mellan olika växtgrupper har stor betydelse för myrens upptag och utsläpp av växthusgaser.
Myrar kan se oansenliga ut med mossor, grästuvor och enstaka buskar, men under marken finns stora kolförråd som byggts upp under tusentals år. Det beror på att de blöta och syrefattiga förhållandena gör att dött växtmaterial bryts ner långsamt och kolet kan lagras i torven under lång tid.
Men kommer myrarnas kolförråd att stanna i marken när klimatet förändras? Det har doktoranden Antonia Hartmann undersökt i en avhandling vid SLU. Resultaten visar att både växtligheten och hur den förändras under året har stor betydelse för hur mycket kol som lagras i myren.
Myr med klimatkammare
Under tre somrar, 2021–2023, mätte forskarna växthusgasutbytet på Degerö stormyr utanför Umeå. Klimatkammare placerades på myren och stängdes automatiskt varje timme. På så sätt kunde forskarna mäta hur mycket koldioxid växterna tog upp och släppte ut samt hur mycket metan som läckte från torven.
I vissa kammare lämnades all vegetation kvar. I andra klipptes kärlväxterna bort, och i några togs all vegetation bort.
Växterna kompletterar varandra
Resultaten visar att olika växtgrupper har olika roller för att reglera gasutbytet. Kärlväxterna, som starr och ris, stod för det mesta av koldioxidupptaget under sommaren genom sin fotosyntes. Vitmossorna började ta upp koldioxid tidigare på våren och fortsatte längre in på hösten. De var också bättre på att behålla kolet de tog upp.
– Mossorna växer långsamt, men är väldigt resurseffektiva. På så sätt kompletterar de kärlväxterna genom att förlänga tillväxtperioden, säger Antonia Hartmann.
Men myrväxterna har ibland en komplicerad relation, som kan påverka klimatutsläppen på oväntade sätt.
I ett varmare och soligare klimat kan kärlväxterna frodas och ta mer plats på myren. Men deras ihåliga växtdelar kan också fungera som skorstenar som transporterar metan från torven upp i atmosfären. Vitmossor bidrar däremot till att minska metanutsläppen genom mikroorganismer som lever i mossan och konsumerar metan.
Klimatförändringar kan störa balans
När klimatet förändrar årstidernas gång kan balansen mellan växtgrupperna förändras – och därmed också myrens funktion.
– Mossorna och kärlväxterna är lite som bråkiga syskon. De kan dra åt helt olika håll ibland. Men i slutändan vill vi ju ha båda kvar, för så länge växtgrupperna inte konkurrerar ut varandra så kompletterar de varandras funktioner, säger Antonia Hartmann.
– Ett mer mångfaldigt ekosystem kommer alltid vara mer motståndskraftigt, och det borde vi sträva efter, fortsätter hon.
Avhandling:
The role of plant phenology in regulating the peatland carbon cycle, Sveriges lantbruksuniversitet.
