Stadsbor med mer grönska inom 100 meter från bostaden löper lägre risk att utveckla demens över tid. Det visar en studie där nära 3 000 äldre personer följdes under 16 år.
En studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt samband mellan bostadsnära grönska och risken för demens. Forskarna följde 2 993 personer som var 60 år eller äldre under 16 år och 477 av deltagarna utvecklade demens under uppföljningstiden.
Forskarna mätte också mängden grönska varje år inom 100, 250 och 500 meter från deltagarnas bostäder med hjälp av satellitbilder och geografiska informationssystem. De tog hänsyn till bland annat ålder, utbildning, socioekonomiska faktorer, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.
– Resultaten visar att mer grönska i den omedelbara bostadsmiljön är kopplat till 20 procent minskad risk att utveckla demens över tid. Detta är miljöer som människor möter i vardagen, som är en del av hemmiljön, och som kan ha särskild betydelse när vi tillbringar mer tid i hemmiljön, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi, forskningsledare vid Stockholms universitet.
Sambandet var tydligast för grönskan närmast bostaden och svagare för grönska längre bort. Sambandet mellan grönska och lägre demensrisk var också tydligare hos kvinnor.
– Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors.
Grönska viktig i stadsplaneringen
Studien ger ytterligare stöd för att bevara och utveckla grönska i bostads- och stadsmiljöer. Träd, gröna bostadsgårdar, trädgårdar, parker och vegetation längs gator och gångstråk ger många nyttor, även när möjligheterna att ta sig till större naturområden är begränsade.
Tidigare och pågående forskning pekar på flera möjliga sätt som natur och grönska kan stödja olika aspekter av hälsa som främjar hjärnhälsa genom livet och åldrande.
– Naturmiljöer och grönska kan stödja mental återhämtning, minska stress, och öka känslor av välbefinnande. Vi har också sett i våra studier att mer grönska i den omedelbara boendemiljön är förenat med bättre sömn, psykisk hälsa och mindre uttag av antidepressiva läkemedel, säger Cecilia Stenfors.
Gröna miljöer kan också påverka våra beteenden och främja utomhusvistelse, fysisk aktivitet inklusive aktiv mobilitet, social kontakt och sammanhang. Samtidigt bidrar olika typer av gröna ytor med många andra ekosystemtjänster.
– Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar.
Vetenskaplig artikel:
Precision residential greenspace, urban environmental exposures, and incident dementia among older adults in Sweden: A 16-year cohort study, Alzheimer’s & Dementia.
