Arkeologi

När de första hästarna blev tämjda ersatte de alla andra hästar på bara några århundraden. Ett stort internationellt forskarteam har löst det mångåriga mysteriet kring var och när den moderna hästen tämjdes först.

Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.

Kvarlevor från en massaker på Öland på 400-talet kan utveckla polisens forensiska arbete. Arkeologen Clara Alfsdotter har analyserat forntida skelett och nedbrytning av lik i olika miljöer, för att ta reda på vad som hände vid dödstillfället. Kunskapen kan tillämpas även vid nyare...

För en miljon år sedan levde mammutar på den sibiriska stäppen. Nu har forskare extraherat genetiskt material från mammutbetar som legat begravda i permafrosten - och kartlagt stora delar av mammutarnas genom.

Svenska samer involveras sällan i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet. Trots att Sverige och svenska arkeologer ställt sig bakom flera internationella policys för urfolk och kulturarv, går implementeringen av riktlinjerna långsamt. Det gäller inte minst den kommersiella...

En sten som legat bortglömd på en gård i Småland i flera år visade sig vara ett sensationellt historiskt fynd. För första gången på ett decennium har en helt ny runsten hittats, och Södertörnsdoktoranden Veronica Palm är en av de som fått undersöka den.

För 11 000 år sedan fanns minst fem genetiskt olika typer av hundar i världen som levde med människor. Det visar en DNA-studie av arkeologiska fynd. 

De var flyttbara, varma och lätta att massproducera, och de representerade alla sociala skikt i samhället. Trähusen hade en fundamental betydelse i det tidigmoderna Sveriges stadsmiljö visar en avhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet. Samtidigt är de enda historiska husen som...

Nu kan forskare i Lund avslöja vad danske kung Hans tänkte bjuda på när han skulle göra anspråk på den svenska tronen i Kalmar år 1495: en två meter lång atlantisk stör. De välbevarade fiskdelarna hittades i ett vrak på Östersjöns botten förra året och har nu kunnat artbestämmas...

En genetisk studie av små förkalkningar som hittades i lungorna på lundabiskopen Peder Winstrups mumie visar att sjukdomen tuberkulos inte är äldre än cirka 6000 år och inte 70 000 år som tidigare antagits. Den extremt välbevarade arvsmassan från tuberkulosbakterien berättar att...

Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen vid slutet av den senaste istiden har ofta tillskrivits människans expansion över världen. Ny genforskning visar att åtminstone den ullhåriga noshörningens utdöende kan ha haft...

I 9 000 år låg boplatsen från stenåldern väl bevarad i Ageröds mosse i Skåne. En undersökning visar nu att den nästan är utplånad. Problemet sträcker sig långt utanför Ageröd. Inom 20 år kommer mycket av vår äldre kulturhistoria att vara borta på grund av klimatförändringar och...

Hur såg de som levde i vikingatidens Storbritannien, Irland och Island på döden och på att dö, och hur såg deras begravningsriter ut? Sådana frågor har en forskare vid Göteborgs universitet sökt svar på genom att studera en viss typ av spännen i gravar från denna tid. Hennes studier...

Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.

Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att förstå varför det finns kulturella influenser från stridsyxekultur i gravar från den gropkeramiska kulturen.

Renkött har inte alltid varit vanligt på menyn. Samisk mathistoria visar att kulturen i Sápmi varit mycket mer varierad än man tidigare trott, enligt forskning vid Stockholms universitet.