Djur
-
Fiskar blir nervösa och fega av antidepressiva läkemedel
Hotet att bli uppäten av en rovfisk – men också rester av antidepressiva läkemedel – kan få fiskar att ändra beteende. Även utseendet kan förändras, visar en <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div...
-
Nya sätt att hitta okända miljögifter hos djur
Mer än femtio år gamla vävnadsprover från lodjur och havsörn har hjälpt forskare att hitta okända miljöföroreningar som kan vara ett växande problem för det svenska djurlivet.
-
Ny björndjursart döpt efter Greta
Vad har spindlar på Madagaskar, hoppstjärtar i Antarktis och sniglar på Borneo gemensamt med björndjur från Kristianstad? Jo, alla har fått namn efter klimataktivisten Greta Thunberg. Lilla Xerobiotus gretae upptäcktes samtidigt med ytterligare tre fram till nu...
-
Borrkärnor avslöjar detaljer om tiden kring dinosauriernas död
För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och ett enormt eldklot spred sig ur kratern. Analyser av borrkärnor från kratern visar bland annat att jorden förmörkades av dammet, att fotosyntesen upphörde och att...
-
Så mår svensk fisk
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Däremot är bestånden av sik, lake, siklöja och abborre så pass starka i de fyra stora...
-
Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn
Det hormonstörande bekämpningsmedlet linuron drabbar inte bara de grodor som exponerats för ämnet som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en...
-
Metaller i sjöar sprids till fåglar på land
Vattenlevande insekter lagrar metaller under sitt larvstadium i vattnet. De flygfärdiga insekterna transporterar sedan de lagrade metallerna upp på land där de hamnar i kroppen på landlevande djur, såsom fåglar, vars föda är insekter.
-
Risk att tångbälten slits sönder när havet försuras
En försurad havsmiljö kan göra att alger och tång växer snabbare. Men den snabba tillväxten riskerar att få allvarliga följder. Tången blir större till yta men inte till vikt, och går lättare sönder.
-
Stadsträden sparar stålar åt samhället
Kan samhället tjäna pengar på träd? Ja, och inte lite heller. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde, enligt beräkningsmodellen i-Tree Eco.
-
Så påverkas älgar av jakt med löshund
Jakt med löshund ökar älgens energiförbrukning, vilket på sikt kan öka risken för negativa effekter på kroppskonditionen. Men, om störningarna inte upprepas frekvent, verkar älgen kunna kompensera energiförlusten med att vila och...
-
Fjärilens vingslag inspirerar till drönare
Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av...
-
Mindre gris- och fågelkött för att bli kvitt EU:s stora sojaimport
EU:s stora import av soja bidrar till avskogningen i framförallt Sydamerika. Utan sojaimport och med bibehållet näringsintag skulle människorna i EU behöva äta mer från växtriket, och förändra produktionen av kött, mjölk och ägg,...
-
Dags att omfamna mörkret
Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.
-
Dna-test för sill ger hållbarare fiske
Sillens hela arvsmassa är kartlagd och forskare har funnit några tydliga genetiska skillnader mellan bestånden. Det har resulterat i dna-tester som ska kunna användas för att särskilja bestånd åt och på sikt ge bättre och hållbarare...
-
Hotet från virus som muterat i djur
Både influensavirus och coronavirus kan lätt mutera när de hoppar mellan olika djurarter. När de förändras slingrar de sig undan människans immunförsvar, och utgör helt nya hot.
-
Älgarnas arvsmassa kartlagd
Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt älgens arvsmassa och därigenom kunnat spåra Sveriges älgar tillbaka till små grupper som under istiden levde längs isens kant i Mellaneuropa. Älgen har stor genetisk mångfald och endast låg grad av inavel.