Djur
-
Humlor har lika bra lokalsinne som människor
Humlor har en hjärna stor som en knappnål, men de är mycket skickliga på att hitta rätt väg under sina flygturer. Enligt ny forskning är deras lokalsinne ibland bättre än människors.
-
Mammutarnas sista svåra tid kartlagd
Färre än tio ullhåriga mammutar gav upphov till den allra sista populationen på Wrangels ö. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år. Men varför de till slut dog ut är fortfarande ett mysterium.
-
Därför frodas tamkaniner i det vilda
I många länder har tamkaniner släppts ut i naturen där de orsakar stora skador. Nu har forskare vid bland annat Uppsala universitet löst mysteriet hur de lyckas återanpassa sig till det vilda. Det visar sig att genetiska förändringar gör kaninerna till mästerliga kolonisatörer.
-
Rosa havsgris – en av doldisarna i Stilla havets djup
Rosa havsgrisar med små fötter och skålformade svampdjur med hisnande lång livslängd. Det är några okända arter som forskare från bland annat Göteborgs universitet upptäckt under en djuphavsexpedition till Stilla havet.
-
Många hästar klarar inte att trava barfota
Travhästar tävlar ofta utan skor, men att vara barfota passar inte alla. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tagit reda på vilka hästar som bör behålla skorna på.
-
Rädsla för varg kan hindra naturupplevelser
För många är naturen en viktig plats för återhämtning. Men fler vargar kan leda till ökad oro att vistas i skog och mark. Det här kan motverka positiva effekter av naturbesök, enligt en studie från Lunds universitet. Forskare ser därför ett behov av att myndigheter möter vargrädslan...
-
Ödla som liknar Hulken ger nycklar till evolutionen
Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Studier av en stor, stark och grön "Hulk-ödla" visar hur en unik celltyp kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution.
-
Utrotad blåbock var sårbar för förändring
Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.
-
Mystisk mask har ovanligt skarp blick
Havsborstmasken Vanadis har länge intresserat forskare, men maskarna är svåra att lokalisera eftersom de lever långt ute i havet. Nu har dock ett forskarlag lyckats studera djurets ögon, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande. Havsborstmaskar är en grupp...
-
Så påverkades vilda djur av pandemin
Vilda djur anpassar sig hela tiden för att överleva. Vissa djur uppfattar människan som ett hot, medan andra söker skydd och mat i vår närhet. Hur olika djur reagerar på mänsklig närvaro påverkas även av om kontakten sker ute i naturen eller...
-
Blyga anemoner vinnare i allt varmare hav
I naturen kan det löna sig att vara lite försiktig. Havsanemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än artfränder som snabbt ändrar sitt beteende. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
-
Jakt och klimatförändringar kan hota Östersjöns sälar
Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.
-
Varför ska man återuppliva utdöda djurarter?
Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för?
-
Snokarna har blivit större – men klarar vintern sämre
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar dem. Studien ger en blandad bild av effekterna, skriver Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande. Forskningen, som utgått...
-
Sorkfeber allt längre söderut i Sverige
Skogssorkar i Skåne bär på ett virus som kan orsaka sorkfeber hos människor. Det visar en ny studie. Flera fall av sorkfeber har tidigare upptäckts i områden norr om Uppsala. Men vid två tillfällen, 2018 och 2020, har även personer i Skåne...
-
Vårdagjämning – här är vårtecknen
Den 20 mars infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar. I södra Sverige finns gott om blåsippor medan snön ligger kvar över norra Sverige. Nu vill forskare ha hjälp från landets invånare...