Tacksamhet och pliktkänsla driver elever med utländsk bakgrund

Tacksamhet mot föräldrarnas uppoffringar, en vilja att lyckas och ge något tillbaka. Det motiverar högpresterande ungdomar med migrationsbakgrund. Men det kan också skapa skuld och oro, visar en studie.

En studie vid Linköpings universitet har undersökt drivkrafter bakom högpresterande gymnasieelever med utländsk bakgrund.

– Det finns en stor andel elever med migrationsbakgrund som det går väldigt bra för i skolan, men det är en bortglömd grupp. Därför blev jag nyfiken på dem, säger universitetslektor Layal Wiltgren på avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Under en termin observerade hon en klass med högpresterande elever på en välrenommerad gymnasieskola. Ungefär två tredjedelar av eleverna hade föräldrar med utländsk bakgrund, och många hade flytt sina hemländer. Layal Wiltgren genomförde även djupintervjuer med 36 elever, där några hade svensk bakgrund.

Föräldrarna viktig drivkraft

I intervjuerna och observationerna framkom att familjen är en viktig drivkraft för elever med utländsk bakgrund. Det motiverade dem att plugga i biblioteket både före och efter skoldagen.

Eleverna beskrev ett ansvar och en skyldighet gentemot samhället, sig själva och den äldre generationen. De uttryckte även en stark vilja att lyckas både i skolan och i livet samt göra familjen stolt. Studier uppfattades som ett privilegium snarare än en självklar rättighet.

– Det kollektivistiska synen märks väldigt tydligt. Ett flertal elever hänvisar till att föräldrarna lämnat sitt land, sin kultur, familj, släkt, vänner, grannar, sitt språk och i vissa fall sin utbildning i hopp om ett bättre liv för sina barn. De känner att det är ett arv som de måste förvalta och ge tillbaka, säger Layal Wiltgren.

Studier för kommande generation

Elever med svensk bakgrund lyfte inte föräldrarna som en drivkraft. De var lika högpresterande, men motiverades i stället av individuella ambitioner. För många elever med migrationsbakgrund gällde ansvaret mot kollektivet även framtida generationer. De beskrev att de studerade för att deras egna barn en dag skulle se på dem med stolthet.

Samtidigt var många noga med att betona att föräldrarna inte tvingade dem att studera, utan att det var ett eget val. Föräldrarnas påverkan kan dock ske indirekt, genom berättelser om uppoffringar och uppmaningar att ta tillvara möjligheter. Eleverna har sedan gjort värderingarna till sina egna, menar Wiltgren.

Oro för att misslyckas

Familjelojaliteten kan vara en drivkraft, men har också en baksida. Liksom elever utan migrationsbakgrund beskriver dessa elever oro och ångest inför att misslyckas, och därmed svika sina föräldrar. Detta moraliska dilemma bör vara viktigt för både skola och föräldrar att känna till när ungdomar behöver stöd, enligt Layal Wiltgren.

Hon pekar också på att forskning ofta fokuserar på elever från socialt utsatta områden och deras svårigheter.

– Vi vet till exempel att en stor andel studenter på läkarprogrammet har utländsk bakgrund. Varför fokuserar vi inte på den gruppen och vad har vi att lära av dem? Dels för att förstå dem i sin egen rätt, dels för att förstå den grupp som det inte går lika bra för, säger Layal Wiltgren vid Linköpings universitet.

Vetenskaplig studie:

”Be proud of me”: scholastic motivation of high-achieving students with migration backgrounds, Scandinavian Journal of Educational Research.