När i livet vi går upp i vikt kan ha stor betydelse för hälsan långt senare. En studie som undersökt hur viktförändring från 17 till 60 års ålder hänger ihop med risken att dö i olika sjukdomar visar ett tydligt mönster: viktökning tidigt i vuxenlivet har störst betydelse.
Att övervikt och obesitas ökar risken för flera sjukdomar är sedan länge känt. Nu har forskare vid Lunds universitet undersökt hur förändringar i vikt över livet påverkar hälsan.
– Det tydligaste vi ser är att viktökning i yngre ålder är kopplad till högre risk för förtida död senare i livet, jämfört med personer med en lägre viktökning, säger Tanja Stocks, docent i epidemiologi vid Lunds universitet.
Studien bygger på data på över 600 000 personer som följts via olika register. För att ingå i studien krävdes minst tre tillfällen då vikt hade uppmätts, till exempel vid tidig graviditet, mönstring eller som deltagare i en forskningsstudie.
Under tidsperioden som forskarna studerade avled 86 673 av männen och 29 076 av kvinnorna.
Forskarna analyserade hur vikten förändrades mellan 17 och 60 års ålder och hur detta hängde ihop med risken att dö totalt och i olika obesitasrelaterade sjukdomar. I genomsnitt ökade både män och kvinnor i vikt med 0,4 kg/år.
Att utveckla obesitas i tidigt vuxenliv gav högre risk att dö
Resultaten visar att personer med en snabbare viktökning under vuxenlivet hade högre risk att dö i olika obesitas-relaterade sjukdomar som forskarna undersökte, men också för en ökad risk för död oavsett dödsorsak – det vill säga total dödlighet.
Personer som utvecklade obesitas mellan 17 och 29 års ålder hade omkring 70 procent högre risk att dö i förtid, jämfört med dem som inte utvecklade obesitas före 60 års ålder. Obesitasdebut definierades som första gången en persons kroppsmassindex, ett mått baserat på vikt och längd, nådde 30 eller högre.
– En möjlig förklaring till att de som utvecklar obesitas tidigt i livet löper högre risk, är att kroppen helt enkelt exponeras längre tid för de biologiska effekterna av övervikt, säger Huyen Le, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare i studien.
Lika stor risk oavsett ålder för cancer hos kvinnor
Men mönstret avvek vid ett samband: när det gäller cancer bland kvinnor.
– Där var risken ungefär lika stor oavsett när viktökningen skedde. Om långvarig exponering för obesitas vore den avgörande faktorn, borde tidigare viktökning innebära högre risk. Att så inte är fallet tyder på att andra biologiska mekanismer också kan spela en roll för cancerrisk och överlevnad hos kvinnor, säger Huyen Le.
En möjlig förklaring kan vara hormonella förändringar i samband med klimakteriet.
– Om våra resultat bland kvinnor avspeglar vad som sker i klimakteriet är frågan vad som är hönan och ägget. Det kan vara hormonförändringarna som påverkar vikten och hur långt upp i åldern denna förändras – och att vikten bara speglar vad som händer i kroppen.
Ett samhälle som försvårar en hälsosam livsstil
En styrka i studien är att den bygger på flera viktmätningar per person som kunde användas av forskarna för att skatta viktförändringar över decennier i vuxenlivet. I de flesta andra studier saknas sådant underlag och deltagarna har dessutom i hög grad fått uppskatta hur mycket de vägde i yngre ålder.
– Majoriteten av viktmätningarna i denna studie var i stället uppmätta av personal, till exempel i hälsovården. Den stora andelen objektivt uppmätta vikter i vår studie gör resultaten mer tillförlitliga och robusta, säger Tanja Stocks.
Riskökningar i en befolkning är ibland svåra att tolka. En 70-procentig riskökning innebär till exempel att om 10 av 1 000 personer i referensgruppen dör under en viss period, skulle ungefär 17 av 1 000 dö i gruppen med tidig obesitas.
– Men vi ska inte stirra oss blinda på exakta risksiffror. De blir sällan helt exakta eftersom de exempelvis påverkas av de omgivningsfaktorer som tagits hänsyn till i studien och hur väl både riskfaktor och utfall har uppmätts. Däremot är det viktigt att se mönstren och den här studien skickar en viktig signal till beslutsfattare och politiker om vikten av att förebygga obesitas, säger Tanja Stocks.
Många forskare talar i dag om ett ”obesogent samhälle” – där miljön försvårar en hälsosam livsstil och gör det lätt att utveckla övervikt och obesitas.
– Det ligger på beslutsfattarnas bord att genomföra åtgärder som vi vet motverkar obesitas. Den här studien ger ytterligare evidens för att sådana insatser sannolikt skulle vara positiva för människors hälsa.
Obesitasrelaterade sjukdomar
Obesitas (fetma) är en kronisk sjukdom som innebär en onormal eller överdriven ansamling av fettväv, vilket ökar risken för hälsoproblem. Det definieras oftast som ett BMI på 30 eller mer. Orsakerna är komplexa och inkluderar genetik, miljö och livsstil. Några av de viktigaste sjukdomar som kopplas till obesitas är:
- Hjärt-kärlsjukdom (de flesta former, till exempel hjärtinfarkt och stroke)
- Typ 2-diabetes
- Högt blodtryck
- Fettlever (icke-alkoholrelaterad)
- Flera cancerformer (till exempel cancer i tjocktarm, lever, njure, livmoder samt bröstcancer efter klimakteriet)
Vetenskaplig artikel:
Weight trajectories and obesity onset between 17 and 60 years of age, and cause-specific mortality: the Obesity and Disease Development Sweden (ODDS) pooled cohort study, eClinicalMedicine.
