Plastpåse med många benbitar.
Forskarna har analyserat benfragment som hittats på olika platser. Bild: Maxim Kozlikin
Texten baseras på en nyhet från Stockholms universitet

Läs mer om vårt innehåll.

En nu utdöd djurart levde i södra Sibirien under mer än 200 000 år innan den försvann. Nu har forskare kunnat följa arten, som är släkt med dagens jakar, och dess utveckling genom att analysera dna från små benbitar.

Forskare har analyserat förhistoriskt dna från benfragment som hittats i Denisovagrottan, känd för sina många förhistoriska fynd, och på andra platser i södra Sibirien. Genom analyserna kunde de kartlägga arvsmassan hos 20 individer av ett djur som levde vid olika tidpunkter under mer än 200 000 år.

Analyserna visar att det rör sig om en tidigare okänd art som började skilja sig från dagens jakar för omkring 400 000 år sedan. Arterna var helt separerade omkring 150 000 år senare.

– Det är en anmärkningsvärd upptäckt av en stor utdöd djurart utifrån små odefinierbara benfragment, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, i ett pressmeddelande.

Som jämförelse lyfter forskarna fram brunbjörnen och isbjörnen, som troligen började skiljas åt för omkring 400 000 år sedan.

– Detta sammanfaller med en period med ett betydligt varmare klimat, som kan ha bidragit till att populationer isolerades och så småningom utvecklades till olika arter, säger Alexandre Gilardet, doktorand vid Centrum för paleogenetik.

Forskare i röda hjälmar i grotta.
Utgrävningar i den södra kammaren i Denisovagrottan. Bild: IAET SB RAS

Korsade sig inte med andra nötdjur

Den nya upptäckten påminner, enligt forskarna, om fyndet av denisovamänniskan som identifierades utifrån ett enda fossil 2010.

– Den pekar också på Altajregionen som ett område som kan ha haft stor biologisk mångfald och fungerat som en tillflyktsort för arter både under istider och värmeperioder, säger Love Dalén.

Till skillnad från de hybrider som uppstod mellan olika forntida människogrupper fann forskarna nästan inga tecken på att den nya arten korsat sig med andra nötdjur i området, som stäppbison och uroxe.

Varmare klimat påverkade vissa arter

Resultaten tyder också på att populationen förändrades under den senaste varma perioden mellan två istider, samtidigt som den genetiska variationen minskade.

– Detta visar hur uppvärmningen av klimatet för omkring 120 000 år sedan påverkade arvsmassan hos arter som var anpassade till kyla. Eftersom studien sträcker sig över en ovanligt lång tidsperiod kan vi följa arten genom hela istidscykler och undersöka hur klimatförändringarna kan ha påverkat den biologiska mångfalden, säger Jonas Oppenheimer, postdoktor vid Centrum för paleogenetik.

Benbit mindre än en tiokrona i en hand.
Ett av benfragmenten som gav upphov till ett genom, det vill säga en individs samlade arvsmassa, 2026. Bild: Mário Vicente

Arten saknar namn

Det yngsta analyserade exemplaret är omkring 27 000 år gammalt. Arten dog ut någon gång därefter, men exakt när och varför är fortfarande okänt.

Den utdöda släktingen till dagens jakar levde i södra Sibirien, medan dagens jakar finns längre söderut på den tibetanska högplatån.

Genetiska bevis räcker inte för att formellt klassificera och namnge en ny art. Forskarna planerar därför att jämföra fynden med tidigare beskrivna jakliknande lämningar från området.

Studien är ett samarbete mellan Centrum för palaeogenetik i Stockholm, University of California och University of Vienna.

Vetenskaplig artikel:

Ancient genomes reveal an extinct bovine species from mid-latitude Asia, Current Biology.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera