Relaterade artiklar - Biologisk mångfald
-
Malen kan bli lika gammal som en människa
Malen är vår största sötvattensfisk och den kan bli över 70 år och över två meter lång. Forskare har undersökt den rödlistade arten i tio års tid.
-
Lupiner, björnloka och smaskiga jätteostron – så tar vi kål på dem
Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp...
-
Finansjättar kan driva planeten mot ruinens brant
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
-
Blommor som gynnar både bin och biologisk mångfald
Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare när de odlar blommor. Men vilka blommor gör störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet.
-
Spindlar i norr har undkommit insektsdöden
Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här finns lika många spindlar och insekter som på 60-talet, visar en långtidsstudie.
-
Ny chans att spana efter tång – i år under månens sken
Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer...
-
Revansch för braxen – ska gå från bifångst till delikatess
Vad sägs om braxentacos till fredagsmyset? Ett nytt projekt vill lyfta karpfiskens rykte och låta den tåga in på våra matbord igen. Samtidigt kan miljöproblem som fisken orsakar i insjöar minskas.
-
Salt från vägar kan skada sjöar även vid låga halter
Vägar saltas för att skapa framkomlighet i trafiken, men livet i sjöar kan påverkas även när salthalterna håller sig under gränsvärdena. Det visar en global studie. I Sverige har tre sjöar undersökts.
-
Vilda bin och honungsbin konkurrerar om blommorna
Honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, vilket kan leda till att vilda bin drabbas negativt.
-
Museimaterial visar hur Skånes flora förändrats de senaste 200 åren
Mer jätteloka, parkslide och blomsterlupin. Mindre tätört, kattfot och slåtterblomma. En djupdykning i museisamlingar och arkiv visar hur Skånes flora utvecklats under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt...
-
Så ger ekologisk odling mest biologisk mångfald för pengarna
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som gör det gynnsammare för bönder att odla ekologiskt menar forskare.
-
Bättre miljö i älven utan förlust i kraftproduktion
Det går att genomföra åtgärder i reglerade älvar som ger mer miljövänliga flöden, med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Genom ekologisk reglering av flödet kan vissa av de reglerade vattendragens ekosystem återskapas och...
-
Ekologisk odling inte alltid bättre för miljön
Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.
-
Vägkanter kan bli viktiga miljöer för pollinatörer
Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.
-
Trädsort avgörande för småkrypen i stan
Det krävs insekter för att en stad ska fungera. Nu visar forskning att valet av trädsorter har större betydelse för det urbana insektslivet än man någonsin trott.
-
Vi vet inte vad som händer om djuren försvinner
Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte, men tidigare förluster av stora växtätande däggdjur har skakat jorden i grunden.