Djur
-
Uggla kan ge räddning för hörselskadad
Hörselbenet hos hornugglan kan tjäna som förebild till framtida hörselproteser, eftersom det är stabilt och har god förmåga att vidarebefordra ljud. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
-
Små jordgubbar när bekämpningsmedel gör bin slöa
Vilda bin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin från behandlad raps blir långsammare. De tar längre tid på sig att pollinera jordgubbsblommor och bären blir mindre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Elektronisk nos kan på sikt säkra rättsfallen
Idag används likhundar för att hitta mänskliga kvarlevor vid exempelvis mord och naturkatastrofer. Men det finns både rättsliga och etiska problem. Därför utvecklar forskare vid Linköpings universitet en elektronisk nos som på sikt ska kunna komplettera hundarna.
-
Så hårt spänns tömmarna under ett travlopp
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav visar en ny studie.
-
Svingelgräsfjärilen anpassar sig till ett liv i norr
Svingelgräsfjärilen har snabbt kunnat anpassa sig till nordliga förhållanden med längre dagar. Evolutionen har skett de senaste tjugo åren.
-
Ny metod ska ge bättre övervakning av vilt
Hur många vildsvin, älgar och bävrar finns egentligen i de svenska skogarna? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls av jägare kan ge en fingervisning om populationerna. Och med en ny beräkningsmodell kan statistiken bli tydligare.
-
Därför gillar de flesta hackspettar sött – men inte göktytorna
Fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Nu visar en studie att hackspettar har återfått sötsuget. I alla fall de flesta.
-
Rapporter från Artportalen viktiga vid myndighetsbeslut
Observationer från databasen Artportalen har betydelse för myndigheters beslut om till exempel avverkning eller vägbyggen. Vilka observationer som faktiskt tas med i besluten avgörs av ett fåtal personer.
-
Kycklingars lek visar hur de mår
Plocka föremål med näbben, låtsasbråka och jaga varandra. Kycklingar gillar att leka och har gjort det i tusentals år. Forskare menar att lekfullheten kan vara nyckeln till förståelse av kycklingars mående och bidra till att öka deras livskvalitet.
-
Åldrande neutraliserar könsskillnader i hjärnan
När hanar och honor av bananflugan blir gamla avsexualiseras deras hjärnor. Förändringar sker hos båda könen, men hanarna blir mer lika honorna än tvärtom.
-
Många gener gick förlorade under mammutens evolution
En studie visar att nästan 100 gener har förändrats under den ullhåriga mammutens evolution. Fynden kan innebära ytterligare utmaningar i försöken att återuppliva utdöda arter.
-
Varg blev hund både i öst och väst
Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet.
-
Bättre hörsel med öron som en krokodil
Krokodiler har bra hörsel livet ut. Tricket – som människor inte kan – är att bilda nya hårceller i örat. Kunskap om hur krokodilerna gör kan hjälpa människor med nedsatt hörsel.
-
Hög ålder inget hinder för många djur
Grodor och kräldjur tycks stå emot tidens tand och åldras nästan inte alls. Men varmare temperaturer kan snabba på åldrandet, visar en metastudie.
-
Nya retrovirus upptäckta i koalans arvsmassa
Australiens koalor är drabbade av ett retrovirus som kopplas till sjukdomar hos det populära djuret. Nu har forskare upptäckt fler retrovirus i arvsmassan. De tror även att andra aktiva virus kan finnas både hos koalan och andra djur i samma miljö.
-
Varför finns fästingar?
Ett av de mest hatade småkrypen är fästingen och många undrar vad den gör för nytta. Docenten och fästingexperten Lars Lundqvist förklarar vad fästingens roll är och hur dess liv ser ut.