Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En långtidsstudie visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur månen påverkar den rödhalsade nattskärran. Fågeln, som har ett karakteristiskt knackande läte, häckar i södra Europa och övervintrar i Västafrika.
Studien visar att nattskärran påverkas tydligt av månens ljus. Vid fullmåne kan fågeln jaga insekter under stora delar av natten. Vid mörkare nätter begränsas jakten till korta perioder i skymning och gryning.
– Till skillnad från fladdermöss saknar nattskärran förmåga att navigera effektivt i totalt mörker. Det här är ett djur som lever på marginalen. Utan månljus går energibudgeten helt enkelt inte ihop, säger Anders Hedenström, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Fåglarnas liv loggades
Studien bygger på över tio års fältarbete i Doñana nationalpark i Spanien, där forskare har följt fåglarna med avancerade multisensoriska dataloggar. Tekniken har gjort det möjligt att mäta flygaktivitet, kroppstemperatur och beteende dygnet runt och året om, samt att koppla förändringarna direkt till månens faser som följer en 29 dagar lång cykel.
Resultaten visar att fåglarna saktar ner när ljuset försvinner. De sitter då stilla under långa perioder och sparar energi genom att sänka kroppstemperaturen, en form av tillfälligt viloläge som annars är ovanligt hos fåglar.
– Det mest överraskande var hur tydligt de mörka nätterna triggar den här energisparstrategin. De stänger ner regelbundet varje månad, säger Gabriel Norevik, biologiforskare vid Lunds universitet.
Månen styr flytt och häckning
När fullmånen återkommer förändras förutsättningarna snabbt. Då ökar födointaget, energireserver byggs upp och fåglarna kan börja förbereda sig för nästa krävande fas i livet. Vårflytten från Afrika startar först när energibalansen tillåter det, vanligtvis omkring två veckor efter fullmåne.
Månens rytm påverkar också häckningen. Äggen läggs så att ungarna kläcks när tillgången på nattaktiva insekter är som störst, vilket ökar deras chans att överleva under de första kritiska veckorna.
Resultaten visar hur sårbara nattlevande djur är för förändringar i ljusmiljön, inte minst i en tid med ökande ljusföroreningar och klimatförändringar. Även små förändringar i ljusnivåer kan få stora konsekvenser för arter som redan lever nära sin energigräns, menar forskarna.
– Nästa steg är att förstå hur artificiellt ljus påverkar de här systemen. Om vi förändrar nattens ljus, riskerar vi att störa hela deras livscykel. Den här kunskapen är mycket viktig när det gäller att genomföra bevarandeåtgärder, säger Anders Hedenström.
Vetenskaplig artikel:
Moonlight drives the energy balance and annual cycle of a nocturnal forager, Science Advances.
Lagom är bäst när flyttfåglar flyger
Flyttfåglar rastar för att stärka immunförsvaret
