Tre personer har dött och flera insjuknat i ett misstänkt utbrott av hantavirus ombord på ett kryssningsfartyg i Atlanten. Hantavirus är en så kallad zoonos, en sjukdom som sprids av djur. När utbrott av djurspridda sjukdomar ökar globalt vill forskare förstå mer och lindra framtida utbrott.
Hantavirus tillhör ett virussläkte som främst bärs och sprids av gnagare. Dessa virus är generellt värdspecifika, vilket innebär att ett visst hantavirus bara bärs av en eller få arter av värddjur. Gemensamt är att de sprids till människor genom inandning av partiklar från urin, avföring eller saliv från smittade djur. Andesviruset, ett hantavirus som förekommer i Sydamerika är undantaget. Där kan spridningen i mycket sällsynta fall ske mellan människor.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pågår forskning om den här typen av djurspridda sjukdomar. Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor i ekologi vid Helsingfors universitet, och Hussein Khalil, biträdande universitetslektor på SLU, förklarar att det är skillnad mellan de hantavirus som finns i Europa och de som finns i Amerika.
I Sverige och Norden har vi sorkfeber, en typ av hantavirus som endast sprids via skogssork. Sorkfeber orsakar i regel ett relativt milt sjukdomsförlopp med influensaliknande symtom, men kan tillfälligt även slå ut njurarna.
De hantavirus som förekommer i Nord- Central- och Sydamerika kan däremot ge mycket allvarliga infektioner och många fall leder till döden. De virusen sprids av gnagare som tillhör en grupp som kallas Nya världens möss.
Stora geografiska utbrott av sorkfeber var fjärde år
Ett utbrott som det på kryssningsfartyget är mycket ovanligt, enligt Frauke Ecke och Hussein Khalil. Det finns endast enstaka kända fall av så kallade klusterutbrott av hantavirusinfektioner som spridits mellan människor. Dessa har orsakats av just andesviruset som förekommer i Sydamerika.
Det som däremot är vanligt i Sverige och Norden är att vi får sorkfeberutbrott över stora geografiska områden under perioder där det finns gott om skogssork. Detta kan ske framför allt vart tredje till fjärde år på grund av sorkarnas någorlunda regelbundna populationsdynamik.
Utbrott av djurspridda sjukdomar ökar
Antalet utbrott av djurspridda sjukdomar hos människor ökar globalt med stora utmaningar för folkhälsan. Orsaken till ökningen är främst förstörelse av naturliga livsmiljöer, förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och kombinationen av dessa faktorer. Ökningen av infektionssjukdomar som har sitt ursprung hos vilda djur är en global utmaning och bland annat EU satsar stora resurser för att öka vår kunskap kring sjukdomsutbrott och för att kunna förebygga nya pandemier.
På SLU vill forskarna förstå ekologin bakom spridningen. Därför studerar de förekomst av smittämnen i den omgivande miljön, i vektorer, smittspridare, som myggor och fästingar och i värddjur som gnagare och fladdermöss.
– Vi studerar även hur smittämnen sprids till människor. Vår forskning började i Sverige men täcker numera sjukdomssystem i olika delar av världen, säger Frauke Ecke och Hussein Khalil.
– Våra studier om sorkfeber och andra smittor hjälper oss att förstå, varna för, och lindra framtida utbrott av djurspridda sjukdomar. I flera EU-projekt utvärderar vi dessutom hur insatser som till exempel naturvårdsrestaurering och när vilda djur återinförs genom rewilding, kan bidra till att minska förekomst och spridning av djurspridda sjukdomar.
Denna artikel är en bearbetning av en text som först var publicerad på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats.
