Över tusen arter behöver ekar i sin närhet, men gamla eklandskap och naturbetesmarker blir allt färre. Nu har forskare kartlagt hur mycket livsmiljö som krävs för att hotade arter ska kunna överleva – kunskap som kan hjälpa naturvårdare att sätta in rätt åtgärder i tid.
Eken är det trädslag som hyser störst biologisk mångfald i Sverige, med omkring 1 800 arter knutna till sig. Men eklandskap och naturbetesmarker minskar, vilket hotar många arters överlevnad.
Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit reda på hur stora och sammanhängande dessa miljöer behöver vara för att säkra den biologiska mångfalden på lång sikt. I stället för omfattande fältinventeringar har de tagit hjälp av privata databaser, olika artprojekt och Artportalen, där allmänheten kan rapportera in observationer.
Forskare identifierade trösklar
Forskarna kombinerade flera miljoner inrapporterade artuppgifter med data över utbredning av livsmiljöer, till exempel inventeringar av stora ekar som gjorts av länsstyrelser och andra tillgängliga data över betesmarker. Genom att lägga ihop fynden av arter med data om livsmiljön på platsen, kunde forskarna söka efter mönster.
Forskarna visar att mängden livsmiljö hänger ihop med om olika arter förekommer på platsen. Dessutom kunde de identifiera trösklar för hur mycket livsmiljö som behövs för att en art skulle kunna finnas.
– Det är ju högre sannolikhet att en känslig art finns i ett ekrikt landskap än på en plats med få ekar. Vi har kunnat räkna på var gränsen går för olika arter. Vi kan med relativt stor säkerhet ge ett mål för hur mycket livsmiljö som behövs, säger Karl-Olof Bergman, biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Hotad svamp visar vägen
Saffranstickan, en akut hotad svamp i Sverige, tillhör de arter som ställer allra högst krav på sin livsmiljö. Den är beroende av många gamla ekar i sin närhet. I studien kom forskarna fram till hur mycket livsmiljö som krävs för att arten ska kunna finnas på en plats. Och om saffranstickan kan leva på platsen, är kraven också uppfyllda för alla andra arter som är beroende av gamla ekar. Resultaten ger naturvårdare konkreta, vetenskapligt grundade underlag för att kunna prioritera insatser där de gör mesta möjliga nytta.
– Särskilt viktigt är att vi kan peka ut stora områden där hotade arter förekommer i dag, men där livsmiljöerna är för små eller splittrade för att arten ska kunna överleva långsiktigt. Artrikedomen på de platserna är på lånad tid. Vi har ett tidsfönster nu där vi kan agera och återställa miljöerna för att rädda arter som annars kommer att försvinna därifrån, säger Karl-Olof Bergman.
Nytta och egenvärde
Biologisk mångfald är en grundförutsättning för många av de funktioner som samhället är beroende av. Artrika ekosystem bidrar till rent vatten, ren luft och bördiga jordar, medan pollinerande insekter är avgörande för goda skördar. Dessutom bygger flera läkemedel på ämnen som upptäckts i naturen.
– Nyttoperspektivet är viktigt, men allting i naturen har ett egenvärde. Vad har vi för rätt att utrota arter som har miljoner år av evolution bakom sig? Arterna som försvinner under vår livstid är också förlorade för alla framtida generationer, säger Karl-Olof Bergman.
*Bild: Holger Ellgaard, Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0
Vetenskaplig artikel:
Identifying functional landscapes in Sweden for semi‑natural grasslands and old‑growth oaks (Quercus robur) based on habitat thresholds, Landscape Ecology.
