Tarmbakterier kan spela roll för grönsakernas hälsoeffekter
Tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från kosten till molekyler som påverkar viktiga funktioner i kroppen. Det visar en ny studie där forskare upptäckt en tidigare okänd mekanism som förbättrade hjärt-kärlhälsan i djurmodeller.
Nitrat finns naturligt i många grönsaker, särskilt rödbetor och bladgrönsaker som spenat, ruccola och sallad. Även icke-hemjärn, den form av järn som finns i bland annat bönor, fullkorn och gröna grönsaker, är en naturlig del av kosten.
Nu visar forskare vid flera universitet i Europa att tarmbakterier kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från maten till så kallade dinitrosyljärnkomplex, DNIC, som tas upp av kroppen. Molekylerna kan transporteras till olika organ, framför allt levern och njurarna.
Tarmfloran bakom aktiva molekyler
Studien bygger på experiment med möss, celler, bakterier och mänskliga prover. Med avancerade analysmetoder kunde forskarna hitta DNIC i olika vävnader. Hos bakteriefria möss saknades dessa molekyler helt, vilket tyder på att tarmfloran spelar en avgörande roll för att de ska bildas.
– Våra resultat visar att tarmbakterier kan omvandla komponenter i maten till biologiskt aktiva molekyler som påverkar viktiga funktioner i kroppen, säger Andrey Kleschyov, forskare vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Lägre blodtryck och bättre kärlfunktion
När forskarna ökade nivåerna av DNIC, antingen genom kosttillskott av nitrat och järn eller genom att tillföra syntetiskt framställda DNIC, förbättrades flera hälsomarkörer i en djurmodell med hjärt-kärl- och ämnesomsättningssjukdom.
– Bland annat sågs lägre blodtryck och förbättrad kärlfunktion, bättre blodsockerkontroll samt mindre fettinlagring i levern. Resultaten bidrar till att förklara varför en kost rik på grönsaker, som innehåller både nitrat och järn, är kopplad till lägre risk för flera sjukdomar, säger Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska institutet.
Mer forskning behövs
Enligt forskarna pekar resultaten på en tidigare okänd mekanism där en specifik kost, i samspel med vissa tarmbakterier, kan påverka hälsan positivt. Samtidigt betonar de att studien till stor del bygger på experimentella modeller och att mer forskning behövs för att förstå hur processen fungerar hos människor.
Nästa steg är att utveckla metoder för att mäta DNIC hos människor och undersöka hur molekylerna bildas, transporteras i kroppen och påverkar olika funktioner. Forskarna vill också ta reda på om kost eller förändringar i tarmfloran kan påverka nivåerna av DNIC och på sikt bidra till att förebygga sjukdom.
Vetenskaplig artikel:
Gut microbiota generate dinitrosyl iron complexes with cardiometabolic benefits, Cell.
