Mjölkproduktion på färre gårdar kan öka sårbarheten

Sverige får allt färre och större mjölkgårdar. Samtidigt riskerar mindre gårdar att missgynnas när de ekonomiska stöden är inriktade på tillväxt, enligt en ny studie.

– En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman vid Örebro universitet.

Sedan 1980 har mer än 90 procent av Sveriges mjölkgårdar försvunnit. Samtidigt har den genomsnittliga besättningen på de kvarvarande gårdarna ökat från 16 till över 100 kor.

I en ny studie har forskare vid Örebro universitet undersökt vilka utmaningar mjölkproducenterna själva ser för framtiden.

Alla vill inte växa

Studien visar att lönsamheten är viktig för alla, men det finns också tydliga skillnader mellan mindre och större gårdar.

På mindre gårdar handlar utmaningen ofta om att ha tid för ett liv utanför arbetet och frågan om vem som ska ta över gården. På större gårdar är det viktigare att kunna rekrytera personal och att regelverket fungerar för storskalig verksamhet.

– Det som förvånade oss var hur tydligt skillnaderna syntes. Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Lisa Ekman, forskare i miljövetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Bidrar med mer än mjölk

Enligt forskarna finns en risk att mindre gårdar kan missgynnas när samma villkor gäller för alla. Det gäller bland annat investeringsstöd där poängsystemen kan gynna gårdar som utökar antalet kor. En mindre gård kan behöva ny teknik eller en modernare ladugård för bättre arbetsmiljö och djurens välfärd, utan att vilja ha fler kor.

Studien visar också att många lantbrukare ser värden i mindre gårdar som inte fångas upp när man bara räknar hur mycket mjölk de producerar.

– Mindre mjölkgårdar bidrar med betydligt mer än bara mjölk. De kan vara viktiga för livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden, kulturlandskapet och en levande landsbygd. Men de värdena syns sällan i gårdens ekonomi, säger Lisa Ekman.

Många olika gårdar kan minska sårbarheten

Mjölkproduktion på många platser i landet kan också ha betydelse för beredskapen vid kriser. Om produktionen koncentreras till ett fåtal stora gårdar kan konsekvenserna bli större om någon drabbas av exempelvis smitta, långvarigt strömavbrott eller översvämning.

Mindre gårdar kan också lättare anpassa sig till lokala förutsättningar. Det kan exempelvis vara enklare att hitta alternativ betesmark för 50 kor än för 500.

– Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger Lisa Ekman.

Vetenskaplig artikel:

Challenges and needs in Swedish dairy production, Journal of Rural Studies.

Så gjordes studien

Studien bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar. Gårdarna hade mellan 6 och 1 200 kor.

• Forskarna har analyserat både enkätsvar och lantbrukarnas egna beskrivningar av sina behov och utmaningar.
• De hittade sex områden som var särskilt viktiga: arbetsmiljö, generationsskifte, ekonomi, resurser, politik och mjölkgårdens roll i samhället.
• I studien räknas gårdar med 6–79 kor som mindre gårdar och gårdar med 80–1 200 kor som större gårdar.