Mycket har hänt sedan kalla krigets slut. I dag finns åter en risk för väpnad konflikt mellan kärnvapenmakter. I det instabila världsläget kan Ryssland försöka skapa osäkerhet kring när och hur landet kan tänkas använda kärnvapen, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
I början av 2026 löpte Nya Start-avtalet ut, ett bilateralt nedrustningsavtal mellan USA och Ryssland. Sedan dess finns inget avtal som reglerar antalet strategiska kärnvapen hos världens två största kärnvapenmakter.
Under de senaste åren har det globala kärnvapenlandskapet genomgått stora förändringar.
– Den viktigaste är den snabba utvecklingen av Kinas kärnvapenförmåga. Den har skett i en sådan utsträckning att det relativt snart skulle kunna råda en omfattande jämbördighet mellan Kina, Ryssland och USA, säger Ian Anthony, forskare på FOI.
Ian Anthony har tagit fram en ny rapport inom FOI:s projekt för kärnvapenanalys. Projektet startade på uppdrag av Försvarsdepartementet för att bidra till utvecklingen av Natos kärnvapenpolitik.
Kärnvapen har moderniserats
Ryssland har löpande moderniserat sin kärnvapenarsenal under de senaste fyra decennierna och utvecklat kärnvapen som är anpassade för regional krigföring i Europa. I dag har landet en omfattande, modern och flexibel kärnvapenarsenal, enligt Ian Anthony.
– När det gäller strategiska kärnvapen råder i stort sett paritet med USA. Vad gäller vapen som är utformade och anpassade för regional krigföring har Ryssland däremot en betydligt större kapacitet, som snabbt skulle kunna utnyttjas i en krissituation, säger han.
Inom rysk säkerhets- och försvarspolitik har konflikter historiskt delats in i kategorierna lokalt krig, regionalt krig och storkrig. Planen var att kriget i Ukraina skulle vara ett lokalt krig, där Ryssland skulle kunna avgå med segern utan att använda kärnvapen, menar Ian Anthony.
– Vid ett regionalt krig i Europa – mot en eller flera Natoallierade – öppnar den ryska doktrinen för att kärnvapen kan komma till användning. I ett storkrig skulle kärnvapen utgöra ett centralt instrument.
Kinas kapacitet ökar snabbt
Den senaste tidens händelser har dock suddat ut gränserna mellan lokala, regionala och globala krig i Rysslands kärnvapendoktrin. Ryssland har inte lyckats besegra Ukraina och beskriver allt oftare konflikten som en kamp mot Europa eller västvärlden i stort.
Samtidigt ökar Kinas kärnvapenkapacitet snabbt och diskussioner saknas om nya internationella kärnvapenavtal. Sammantaget talar detta för att det pågår en allvarlig intern debatt i Ryssland om kärnvapnens roll, enligt Ian Anthony.
Konflikter kan trappas upp
Det är därför svårt att dra säkra slutsatser om hur Ryssland kommer att agera framöver, enligt rapporten. Att försöka matcha den storlek som Kinas och USA:s kärnvapenarsenaler väntas få framöver skulle bli både kostsamt och tidskrävande, även om Ryssland har infrastrukturen som krävs.
Ett annat alternativ för Ryssland är att återgå till en mer traditionell strategi för vapenkontroll genom internationella överenskommelser om återhållsamhet.
Otydligare gräns mellan olika kärnvapen
Oavsett vägval kommer kärnvapen att fortsätta spela en central roll i landets försvars- och säkerhetspolitik, menar Ian Anthony. Ryssland väntas också fortsätta satsa på kärnvapen med räckvidd och prestanda som inte passar in i den tidigare klassificeringsmetoden. Det kan leda till att skillnaderna mellan strategiska och icke-strategiska kärnvapen suddas ut allt mer, eller helt försvinner.
Strategiska kärnvapen: Har ofta lång räckvidd och kan nå strategiska mål som större städer och militärbaser på andra kontinenter.
Icke-strategiska kärnvapen: Kallas också taktiska kärnvapen. Har kortare räckvidd och kan användas för militära insatser direk på ett slagfält.
Ett ryskt nederlag i Ukraina skulle kunna leda till ökad instabilitet i Ryssland och att regimen ser en upptrappning av konflikten som nödvändig, även mot europeiska länder som stöder Ukraina.
– I kriget i Ukraina strävar Ryssland efter att kontrollera territorium, men i en konflikt med Nato skulle målet sannolikt vara ett annat. Rysslands politik syftar till att forma det Europa som Ryssland vill leva i, säger Ian Anthony.
Osäkerhet som strategi
Ryssland kan använda kärnvapenhot för att försvaga sammanhållningen inom Nato, splittra den politiska opinionen och skapa rädsla bland befolkningen i västländerna. Nya uttalanden från den ryska ledningen antyder att landet kan överväga att använda kärnvapen i fler scenarier än tidigare.
Enligt Ian Anthony är det troligt att Ryssland framöver kommer använda retorik, militära övningar och göra officiella dokument offentliga för att skapa osäkerhet och splittring kring eventuell kärnvapenanvändning.
– Ryssland driver sina mål i Europa på flera nivåer, men kärnvapen utgör en viktig del i utformningen av det politisk-militära sammanhanget, säger han.
