Kan jordbruk och solpaneler dela mark? Absolut, det kallas agrivoltaiska system och är en teknik som kan fungera bra i Sverige, enligt en ny studie från Mälardalens universitet. Lantbrukare kan få intäkter från egen elproduktion samtidigt som vissa grödor gynnas av solpanelernas skugga.
Traditionellt har solcellsparker och jordbruk konkurrerat om mark. Men i ett agrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för maskiner att bearbeta jorden och för luft och regn att nå den.
Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet.
– Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på MDU, Mälardalens universitet, i ett pressmeddelande.
Vissa grödor trivs bättre
I länder med stark solinstrålning gynnas grödor av skuggan från panelerna. Även i Sverige kan det vara en fördel. Flera grödor, som potatis, sallat, spannmål och bär tål eller gynnas av viss skuggning – särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan också minska stress hos växterna, bevara markfukt och minska behovet av bevattning.
– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, säger Pietro Campana.
Kan ge nya intäkter
Enligt en ny studie kan agrivoltaiska system globalt generera enorma mängder energi, vilket minskar konflikter med jordbruksproduktionen samtidigt som synergier utnyttjas. Skalas tekniken upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och till målen om fossilfri energi.
För svenska lantbrukare kan modellen ge extra intäkter från elproduktion, samtidigt som modellen kan minska vattenförbrukningen och ge en stabilare produktion på lång sikt, enligt studien.
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana.
Hinder finns ännu
Men vissa avigsidor finns. En är att agrivoltaiska installationer är ofta är dyra att bygga. Fortfarande saknas också standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas – är det fortfarande jordbruk, eller energimark?
Mer forskning behövs också om vilka grödor, panelhöjder och system som bäst passar nordiska förhållanden. Slutligen hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet, enligt forskarna.
God svensk utgångspunkt
I flera europeiska länder har tekniken redan tagit fart. I Sverige testas den i begränsad skala. Forskarna bakom studien menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att dra nytta av tekniken med tanke på låg egen livsmedelsförsörjning och höga mål för förnybar energi och elektrifiering.
– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, säger Pietro Campana.
Vetenskaplig artikel:
Scientific frontiers of agrivoltaic cropping system, Nature Reviews Clean Tehnology.
