Samhällsförändringar, utbildningsreformer och inte minst digital kommunikation har förändrat villkoren för kontakten mellan hem och skola. En rapport visar att många lärare upplever att kontakten med föräldrar har blivit allt mer utmanande.
Forskare vid Linnéuniversitetet har undersökt hur lärare och rektorer hanterar gränser i kontakten med föräldrar, och hur sådana kontakter kan innebära risker för lärares arbetsmiljö. Studien bygger på intervjuer med 17 lärare och 10 rektorer, fokusgrupper med 40 elever och 25 vårdnadshavare, samt en analys av 46 skolors systematiska arbetsmiljöarbete.
– Förändringar i samhället och utbildningsreformer har ökat föräldrars inflytande över skolan. Sms, mejl och digitala plattformar gör kommunikationen enklare, men bidrar också till att lärarnas arbete intensifieras och att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
Även om ett fungerande samarbete mellan hem och skola är viktigt för elevers lärande och utveckling, upplever många lärare att kontakten med föräldrar har blivit en allt större utmaning, visar studien.
Professionella och arbetsrelaterade gränser
Studien skiljer mellan två typer av gränser: Professionella gränser, som handlar om lärares kontroll över undervisning och bedömning, och arbetsrelaterade gränser, som rör balansen mellan arbete och privatliv.
– Professionella gränser utmanas när föräldrar ifrågasätter bedömningar, ställer krav på hur undervisningen ska anpassas för det egna barnet eller agerar som kunder i relation till skolan. Föräldrar med så kallat rättshaveristiskt beteende beskrivs ha ökat, säger Eva Klope.
– Arbetsrelaterade gränser utmanas bland annat genom att mentorsuppdraget är otydligt, att arbetstiderna är oklara, samt att digital kommunikation gör det svårare att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Lärare har sällan tjänstetelefon och många föräldrar har därför tillgång till lärares privata nummer.
Flexibilitet – men också skuldbeläggande
Studien visar att det finns få organisatoriska riktlinjer för hur lärares föräldrakontakter ska hanteras. I stället förväntas den enskilda läraren hantera dem som det passar denne bäst.
Detta ger flexibilitet men bidrar också till att enskilda lärare skuldbelägger sig själva, när de för att frigöra arbetstid till undervisning svarar snabbt och ofta på meddelanden och bidrar till ohållbara arbetssituationer.
– Trots att lärares föräldrakontakter innebär risker för arbetsmiljön är dessa i stort sett frånvarande i skolors systematiska arbetsmiljöarbete. Därför har vi i studien utvecklat metoder och strategier för att förebygga arbetsmiljörisker i samverkan med verksamma lärare, rektorer samt fackliga företrädare för Sveriges Lärare.
Åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön
Rapporten lyfter flera åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för dagens lärare när det gäller kontakter med föräldrar.
En av dem är att ta fram gemensamma riktlinjer på skolan, och forskarna rekommenderar att alla lärare ska ha en tjänstetelefon samt att kontakten med föräldrar ska ske på vardagar och dagtid.
En annan åtgärd handlar om kontinuerliga samtal mellan lärarkollegor och vikten av att våga ta hjälp från kollegor.
Forskarna lyfter också att föräldrakontakt och hur det kan skötas professionellt och med fokus på god arbetsmiljö bör tas upp tydligt på lärarutbildningarna.
– Skolor behöver ha tydliga riktlinjer för lärares tillgänglighet och kommunikationskanaler, samt gemensamma diskussioner om hur lärare kan samarbeta hållbart med föräldrar. Lärarutbildningarna behöver stärka blivande lärares förmåga att hantera föräldrakontakter på ett professionellt sätt, säger Eva Klope.
Rapport:
Lärares gränslösa föräldrakontakter: Hur en arbetsmiljörisk i lärares arbete kan hanteras och avgränsas, Linnéuniversitetet.
