Riktad behandling av ett stressprotein kan förebygga effekter av tidig trauma
Tidiga insatser riktade mot ett centralt stressprotein kan skydda mot bestående förändringar i beteende och hjärna kopplade till svåra upplevelser i barndomen. Detta visar en studie som gjorts på möss.
Motgångar i tidig ålder, såsom barndomstrauma, övergrepp eller försummelse, är en betydande riskfaktor för att utveckla psykiatriska tillstånd, som till exempel depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom senare i livet. Hur dessa erfarenheter blir biologiskt inpräntade i hjärnan har dock varit oklart.
I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska institutet sett att behandling med en hämmare mot ett stressprotein under en kritisk utvecklingsperiod kan förebygga långsiktiga effekter av tidig stress hos möss.
Studien fokuserade på genen FKBP5 och dess kodade protein FKBP51, en väletablerad regulator av kroppens stresshormonsystem som är starkt kopplad till sårbarhet för psykisk ohälsa.
För att undersöka hur tidiga trauman påverkar social dynamik använde forskarna en musmodell för tidiga negativa livshändelser i kombination med ett avancerat, datorseendebaserat spårningssystem.
Hämmare av stressprotein motverkade beteendeförändringar
Forskarna fann att möss som utsattes för tidiga motgångar utvecklade omfattande och bestående brister i socialt beteende, vilket yttrade sig som social underordning både under ungdomsperioden och i vuxen ålder. Dessa stressade möss hamnade i oproportionerligt hög grad längst ned i sina sociala hierarkier.
När SAFit2, en mycket selektiv och hjärnpenetrerande hämmare av genproteinet FKBP51, gavs till mössen under perioden av tidig stress kunde dessa beteendeförändringar dock motverkas.
De behandlade mössen utvecklade framgångsrikt en normal social hierarkidynamik och visade inga skillnader jämfört med de icke-stressade kontrollmössen.
– Att en tillfällig behandling tidigt i livet kan leda till bestående förbättringar i socialt beteende och gruppinteraktioner upp i vuxen ålder är mycket uppmuntrande, säger Xiuqi Ji, doktorand vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet.
Belyser möjligheten till riktade behandlingar
För att förstå den biologiska grunden till dessa beteendeförändringar analyserade forskarna genuttrycket i flera stressrelaterade hjärnregioner.
Motgångar tidigt i livet ledde till omfattande förändringar i genaktiviteten i hela hjärnan. Behandling med SAFit2 motverkade i stor utsträckning dessa förändringar.
De mest uttalade effekterna sågs i områden som är involverade i känsloreglering och belöningsprocesser. Resultaten tyder på att behandlingen bidrar till att återställa normala molekylära signalvägar, inklusive sådana kopplade till immun- och inflammatoriska processer.
Resultaten belyser både den långvariga påverkan som motgångar i tidig ålder kan ha och möjligheten till riktade behandlingar. Det visade sig att tidig stress formar beteendet över tid och förändrar hjärnans funktion, men dessa effekter kan förebyggas genom behandling i rätt tid.
– Våra resultat fastställer FKBP51 som ett kritiskt farmakologiskt mål för att motverka de långvariga effekterna av tidiga trauman på hjärnans funktion, säger forskaren Mathias Schmidt.
Studien pekar på nya förebyggande metoder. En tidig, tidsbegränsad behandling återställde både socialt beteende och genuttrycksmönster i hjärnan, vilket indikerar ett potentiellt fönster där de långsiktiga effekterna av stress kan mildras.
– Även om vi inte alltid kan förhindra att motgångar i tidig ålder inträffar, öppnar detta arbete ett viktigt förebyggande fönster. Det visar en tydlig väg mot utveckling av riktade, proaktiva behandlingar som förhindrar att stress permanent förankras som en risk för psykiatrisk sjukdom, säger Juan Pablo Lopez, biträdande professor vid Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Vetenskaplig artikel:
Pharmacological Inhibition of FKBP51 Mitigates Early Life Adversity-Induced Social Deficits in Male Mice, Advanced Science.
